Vårdvalet är en möjlighet för glesbygden – om mindre företag får chansen

Svar på Robert Uittos debattartikel ”Länets sjukvård behöver stöd – inte Alliansens marknadsexperiment” (Åsikter 5 februari).

Självklart ska Jämtar få välja i vården, omsorgen men valfriheten i de glesaste delarna av länet är inte stor och därför behövs möjligheten att etablera sig som vårdgivare genom ett snävare uppdrag i glesbygd. Detta går att hantera inom vårdvalets ram i motsatts till vad Robert Uitto (S), Landstingsråd anser. Vårdvalet är en möjlighet för glesbygden inte tvärtom, hanterat på rätt sätt.

Sjukvård och välfärd är till för alla – inte bara för delar av landet. Vårdvalet i Jämtland kommer att resultera i få nya vårdcentraler. Runtom landet har åtta landsting infört vårdval, resterande landsting kommer att införa systemet under året. Inte mindre än 135 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer. Sammanlagt har 435 000 personer listat sig på de nya vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har valt en ny läkare eller sjuksköterska. Vårdvalet har gett utrymme för att både öka tillgängligheten och höja kvaliteten i vården.

Jämtland har ett alltför omfattande basuppdrag. Detta försvårar möjligheterna för mindre vårdgivare att etablera sig. För att få en mångfald av vårdgivare och på så sätt ökade valfrihetsmöjligheter bland patienter är det viktigt att ta bort de etableringshinder som finns i dag. Ett omfattande basuppdrag och höga krav på vårdgivaren gynnar större vårdenheter, som ofta mindre benägna att etablera sig i glesbygd. Valet står inte mellan privat eller offentligt vårdgivare utan vid etablering av vårdgivare överhuvudtaget i glesbygd. Detta är inget som är nytt för vårdvalet.

Därför kan ett mindre omfattande basuppdrag med fler tilläggsuppdrag möjliggöra för små och medelstora vårdentreprenörer att etablera sig. Mindre vårdenheter behöver inte samma patientunderlag för att verksamheten ska gå runt och är således mer villiga att etablera sig i glesbygd. Vi inom Vårdföretagarna menar också att en förutsättning för riktig valfrihet är att registren för listning nollats och alla medborgare aktivt får välja. Alternativt att närhetsprincipen får styra – men först när marknaden är mogen, för såväl privata som offentliga utförare.

Jämtarna kan som andra komma att glädjas till ökad valfrihet och en bättre tillgänglighet i vården, men det finns mycket kvar att göra innan det blir fallet. Den 25 februari kommer vi inom Vårdföretagarna därför till Jämtland för att diskutera vårdvalets möjligheter med företagare och politiker.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Östersunds-posten den 9 februari.