Hoppa till innehåll

I fredags kom beskedet från Socialdemokraterna att partiet inte kommer att verka för ett vinstförbud för vård- och omsorgsföretag. Vårdföretagarna välkomnar detta besked, men mycket annat som framfördes under presskonferensen oroar.

Socialdemokraterna vill se hårdare krav på privata utförare som ska se till att vinstnivåerna sänks och kvaliteten ökar. Om inte kvaliteten höjs och vinsterna sänks kommer partiet verka för ytterligare regelskärpningar.

Resonemanget grundar sig på två felaktigheter. Att vinstuttagen bland företagen inom vård och omsorg är osedvanligt stora och dränerar välfärdens resurser samt att kvaliteten är inom privata vård- och omsorgsföretag är lägre än offentliga motsvarigheter.

Det finns i dag ingenting som talar för att offentligt driven vård och omsorg har högre kvalitet än privat. För att uppnå hög och likvärdig kvalitet behövs tydliga nationella riktlinjer för kvalitet. Det behövs säkerställa att beställaren ger utföraren, privat eller offentlig, erforderlig ekonomisk kompensation för att kunna leverera detta. Kvalitetskraven måste utformas så att den faktiska vård- och omsorgskvaliteten tillsammans med den kundupplevda kvaliteten går att mäta och att utveckling och innovationer stimuleras.

Mycket i Socialdemokraternas förslag motverkar detta.

Socialdemokraterna vill reglera bemanningen inom äldreomsorgen så att denna inte är lägre i privat verksamhet än i offentlig verksamhet inom samma kommun/landsting. Det finns inte ett givet samband mellan personaltäthet och kvalitet. Det är en effektiv organisation och kompetensen hos personalen som genererar en god vård och skapar trygghet för de äldre, inte bara antalet anställda. Det är inte rimligt att kommunens eller landstingets egen verksamhet ska vara en måttstock för den vård och omsorg som bedrivs, detta hämmar nytänkandet. Bemanningen inom demensvården bör ske utefter de äldres enskilda behov, inte den egna verksamheten. Krav på minimibemanning är ingen garanti för god kvalitet och riskerar att dämpa möjligheter till innovationer som leder till effektivare vård och omsorg. Därmed minskas också möjligheten till effektiv användning av skattemedel, i direkt motsats till Socialdemokraternas syfte.

Socialdemokraterna vill även avskaffa etableringsfriheten i LOV. I praktiken innebär det att kommun- och landstingspolitiker ska kunna stoppa nya vårdgivare som vill erbjuda vård och omsorg till patienter och brukare. Vi avvisar alla förslag som handlar om att sätta upp skydd för den kommunalt drivna verksamheten och hindra kvalitetskonkurrens. Valfrihet och etableringsfrihet hänger ihop. Valfrihet innebär att patienterna väljer vårdgivare, inte att politiker väljer åt patienterna.

Stefan Löfven och Carin Jämtin förde även fram att de vill se en ökad kontroll och en skärpt tillsyn. Kraven är redan i dag högre ställda på privata utförare än motsvarande offentliga. Det finns tillståndsplikt för privata utförare inom många områden, men motsvarande tillståndsplikt finns inte för offentliga utförare. Vårdföretagarna ser positivt på ökad tillsyn och mer omfattande tillståndsplikt under förutsättning att lika regler gäller alla, det vill säga både privata och offentliga utförare.

Socialdemokraternas förslag har ett tydligt fokus på kvalitet. Det är bra. Tydliga kvalitetskrav måste framgå i upphandlingen och ersättningen ska knytas till i vilken grad dessa kvalitetskrav uppfyllts. Om företaget inte uppnår avtalad kvalitet ska detta leda till reducerad eller utebliven betalning. Men god kvalitet måste få löna sig.

Kommuner och landsting har i dag genom LOU och LOV de verktyg som behövs för att säkerställa god kvalitet enligt överenskomna kvalitetsmått. Att som i Socialdemokraternas förslag försöka säkerställa kvalitet genom att kräva non-profit, etableringsstopp, minimibemanning eller detaljerad redovisning av ekonomin på enhetsnivå är ett märkligt resonemang och en ineffektiv omväg som riskerar att leda helt fel. Istället skulle en nationell enighet kring mått för god kvalitet underlätta för patienter, anhöriga, politiker och leverantörer.

Vad gäller de stora vinstuttagen bland företagen inom vård- och omsorg är detta en återkommande myt. Det finns inga övervinster. I Socialdemokraternas beslutsunderlag problematiseras att vinstsyftande företag verkar i sektorn samt överskotten bland de privata vård- och omsorgsföretagen. Vårdföretagarna saknar ett resonemang om de positiva effekter som vinstsyftande verksamheter inom vård och omsorg för med sig.

Att begränsa möjligheten att göra vinst ger inte bättre vård, inte heller mer omsorg per skattekrona. Istället riskerar vi en sämre kvalitet och lägre effektivitet i vården som helhet eftersom en verksamhet som går dåligt inte har samma möjlighet att arbeta långsiktigt och att investera, sprida goda idéer och satsa framåt som ett företag som går bra.

Slutligen lyftes vikten av lika villkor flera gånger under fredagens presskonferens, för att sedan ensidigt tala om privat driven verksamhet. Vårdföretagarna förutsätter att de nationella kvalitetslagar som föreslås av Socialdemokraterna även kommer att gälla offentliga utförare.

Vårdföretagarna ser gärna tydliga krav på kvalitet och resurseffektivitet, men var inte rädd för att företag går med vinst.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Göran Fredriksson, styrelseordförande Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle.