Privat LSS-verksamhet bättre än kommunal i 22 av 24 indikatorer

I början av augusti publicerade Upsala Nya Tidning en debattartikel från Vårdföretagarna som satte ljuset på hur kommuner som har använt sig av LOV för att köpa LSS-verksamhet ofta fryser eller rent av sänker ersättning till de privata utförarna över tid. Artikeln bygger i sin tur på en rapport som går att läsa här och resonemangen i artikeln har utvecklats i en tidigare bloggpost.

Detta kan vara bra att ha i bakhuvudet när man skärskådar resultaten från Socialstyrelsens enhetsundersökning av LSS-boenden och daglig verksamhet. Av undersökningen framgår nämligen att privat driven daglig verksamhet och bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning håller hög kvalitet. De privata verksamheterna hävdar sig bättre i 22 av 24 kvalitetsindikatorer.

Sammanlagt har knappt 5300 enheter deltagit i undersökningen och bland de indikatorer där de privata verksamheterna hävdar sig bättre än de kommunala märks exempelvis förekomsten av rutiner för hur man ska agera om någon boende eller brukare har utsatts för våld eller övergrepp. Även vad det gäller kompetens- och utvecklingsplaner på arbetsplatsen ligger de privata alternativen till.

Enhetsundersökningen visar att de privata alternativen förmår hålla en hög kvalitet och indirekt också hur viktigt det därför är med privata alternativ inom LSS. Men trots hög kvalitet och möjligheten att erbjuda individanpassad verksamhet får de fristående alternativen inte alltid de förutsättningar de borde få av Sveriges kommuner. I kommuner som använder Lagen om valfrihetssystem (LOV) för daglig verksamhet och bostad med särskild service, är det vanligt att utrymmet att bedriva en bra verksamhet snävas in över tid, genom att det privata utförarnas marginaler naggas i kanten. Vanligast är att frysa ersättningarna, men det förekommer också att de sänks under pågående avtalsperiod.

Och även i kommuner som har upphandlat privat LSS-verksamhet är det viktigt att avtalen är sådana att kvaliteten inte blir lidande, både vid helt nya kontrakt och när det är dags för avtal att förnyas. Det är viktigt att kvalitet är vägledande vid upphandlingar.

Att ersättningen räknas upp över tid är avgörande för att kunna garantera en långsiktigt hållbar vård och omsorg, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Vårdföretagarna anser därför att ersättningen till utförare av daglig verksamhet – och andra privata vård- och omsorgstagarna – bör räknas upp med SKL:s vård- och omsorgsprisindex. Tvärtemot nuvarande situation där många kommuner inte räknar upp ersättningarna över huvud taget.

Förhoppningsvis kommer den privat drivna LSS-verksamheten att ligga bra till också när Socialstyrelsen gör sin enhetsundersökning för 2018. Privata alternativ vill och kan vara med och bidra till en bättre vardag för dem som är i behov av daglig verksamhet eller bostad med särskild service. Men det vilar ett stort ansvar på kommunerna att ge rimliga och rättvisa förutsättningar för privata utförare. Ytterst handlar det om brukarnas tillgång till daglig verksamhet av hög kvalitet.

Läs mer om Socialstyrelsens enhetsundersökning och öppna jämförelser.