Verksamheternas långsiktiga förutsättningar avgörande när vårdskulden ska hanteras

I den senaste Vårdföretagarpanelen svarar 235 medlemsföretag på frågor som rör pandemins effekter. Verksamheterna vittnar om fortsatta utmaningar vad gäller tillgången till skyddsutrustning, men också en förmåga att bidra med extraordinära insatser i denna svåra tid. Det är avgörande att de goda krafterna inom vården och omsorgen finns kvar när den akuta fasen är över.

Undersökningen visar en fortsatt oro för tillgången till skyddsutrustning, trots Vårdföretagarnas många uppmaningar om att behoven måste inventeras bland samtliga verksamheter – privata som offentliga – och att fördelning av tillgänglig utrustning ska ske utifrån behov. I förra veckan fick vi svar från Socialstyrelsen. Myndigheten har begärt att såväl MSB som länsstyrelserna ska jobba just så. Men vår medlemsenkät visar en annan bild. Fortfarande finns flera exempel på att medlemmar efterfrågar hjälp med skyddsutrustning men inte får det, särskilt i storstadsregionerna. De resultaten ger oss anledning att åter ta kontakt med länsstyrelserna som har uppdraget att samordna behoven.

Vad gäller arbetsbelastningen i de 235 företagen skiftar svaren mellan ”mycket lägre” och ”mycket högre”. Inom samtliga verksamhetsområden finns företag som har betydligt mer att göra än vanligt, men på generell nivå syns den ökade arbetsbelastningen främst inom äldreomsorg och personlig assistans. Där uppger närmare 8 av 10 företag att arbetsbelastningen är högre än vanligt. Inom sjukvården är läget delvis omvänt. Planerade operationer ställs in, patientbesök uteblir och nyckelpersonal är i många fall utlånad till verksamheter i behov av avlastning.

Att de privata vårdgivarna bidrar stort i arbetet mot coronaviruset kan ingen tvivla på. Privata vårdgivare ställer upp med personalresurser, bemannar tält, vårdar patienter som insjuknat i covid-19, avlastar sjukhusen, erbjuder fler hembesök och videokonsultationer, säkerställer att äldre kan ha digital kontakt med sina närmaste och mycket mer. Extraordinära insatser sker överallt, dygnet runt. I vår undersökning framkommer att 4 av 10 medlemsföretag har kunnat tillhandahålla stöd utöver det vanliga till regioner, kommuner, patienter och brukare.

Ekonomiskt har en majoritet av verksamheterna ett tufft läge just nu. 2 av 3 företag har sett intäkterna minska, i många fall kraftigt. Samtidigt löper de fasta kostnaderna på som vanligt. Det är viktigt att vården och omsorgens verksamheter klarar de påfrestningar som coronakrisen ställer dem inför för att kunna fortsätta att bidra här och nu, men också på sikt. Regeringens krispaket i form av sänkta arbetsgivaravgifter, ett statligt ansvar för sjuklönen och möjligheten till korttidspermittering är välkommet, men mer kan behövas.

Viktigt är också att regeringen håller det löfte som utfästes i pandemins inledningsskede – alla extra kostnader som sjukvården och omsorgen har till följd av covid-19 ska kompenseras. Det kan handla om provtagningsmaterial, skyddsutrustning, kostnader för extra bemanning vid hög sjukfrånvaro med mera. Kompensationen måste vara tillräcklig, komma alla vårdgivare till del och vara smidig att hantera.

Om det är något vi – i dessa osäkra tider – kan vara säkra på är det att alla verksamheter i vården och omsorgen behövs även imorgon. När läget så småningom och stegvis övergår till det normala kommer de uppdämda behoven göra sig påminda. Då måste vi med gemensam kraft hantera den vårdskuld som finns kvar. Det är därför av yttersta vikt att vården och omsorgens verksamheter ges goda förutsättningar att klara krisen.