Sjukvårdsförsäkringar är fel fokus i ett läge med stora sjukvårdsbehov
Den försäkringsfinansierade vården står för ungefär en procent av den svenska hälso- och sjukvården. De senaste månadernas pandemi tydliggör vikten av att den skattefinansierade vården, som står för 99 procent av den vård som utförs i Sverige, fungerar väl.
Det viktigaste nu är att ta itu med den växande vårdskulden. Det kommer att kräva krafttag från regeringen och landets regioner för att möta de eftersatta vårdbehoven. Den privat drivna hälso- och sjukvården kan och vill bidra. Vårdföretagarna har presenterat ett antal rekommendationer till hur det kan gå till. Läs mer här.
När nu socialminister Lena Hallengren tillsätter en statlig utredare som åter ska undersöka risker för undanträngning och därutöver föreslå lagändringar som begränsar den försäkringsfinansierade vården ställer sig Vårdföretagarnas frågande till regeringens fokus. I synnerhet i en tid då vårdbehoven är större än någonsin.
Vårdanalys konstaterade redan i slutet av mars att patienter med sjukvårdsförsäkringar har kortare väntetider, men också att det är svårt att ge ett entydigt svar på hur patienterna i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården påverkas av sjukvårdsförsäkringarna. Läs mer här.
De vårdgivare som, i sjukvårdens normalläge, bedriver planerad, icke-akut specialistvård och har både regionfinansierade och försäkringsfinansierade uppdrag avsätter tid och resurser för att klara villkoren i samtliga sina avtal. Om efterfrågan ökar kan vårdgivaren rekrytera mer personal, effektivisera eller utöka den arbetade tiden. I det fall vårdgivaren inte hade haft försäkringspatienter hade kliniken varit motsvarande mindre. Försäkringspatienter tränger därför inte undan regionens patienter.
Vårdföretagarna kommer att bidra konstruktivt med den privat drivna sjukvårdens erfarenheter till utredningens arbete, då det behövs en faktabaserad diskussion om sjukvårdsförsäkringarnas roll i sjukvården. Men utredningen hade, om den överhuvudtaget skulle tillsättas, behövt få ett bredare uppdrag att analysera sjukvårdsförsäkringarnas roll i sjukvårdssystemet i sin helhet. Det hade varit på sin plats att ge utredningen i uppdrag att också analysera om den försäkringsfinansierade vården bidrar till att fler patienter totalt sett får vård snabbare och om det finns positiva effekter för den gemensamt finansierade vården. Försäkringspatienterna belastar inte den offentliga vården och ianspråktar inte heller skattemedel för sin vård.