En primärvård i balans?
Regionerna hade i år behövt lägga nästan 1,4 miljarder kronor mer på vårdvalen för en primärvård i balans. Det konstaterar vi i Vårdföretagarnas femte kartläggning av underskotten i den regiondrivna primärvården. Ovanpå det har primärvården en stor vårdskuld att hantera. Vårdföretagarna vill se långsiktiga satsningar, likvärdiga villkor och ett nationellt utformat regelverk för vårdvalet för primärvården.
De senaste månaderna har Vårdföretagarnas medlemsföretag stått sida vid sida med den regiondrivna sjukvården för att hantera pandemin och i en prövande tid ändå försöka möta patienternas behov av vård. Pandemin är inte över, men det är viktigt att också se framåt. Många av de lättnader och anpassningar av ersättningssystem för primärvården som regioner har gjort under pandemin behöver bli permanenta.
Det finns en politisk samsyn om behovet av omställning till nära vård, där primärvården fungerar som nav. Inför de budgetdiskussioner och överläggningar som nu sker såväl på riksnivå som i många regioner är det på sin plats att påminna om hur förutsättningarna såg ut för den svenska primärvården när den gick in i pandemin.
Förra året var underskotten hos de regiondrivna vårdcentralerna nästan 685 miljoner kronor. Det visar den granskning som Vårdföretagarna, för femte året i rad, har gjort av de ekonomiska resultaten i den regiondrivna primärvården. Den regiondrivna verksamheten motsvarar ungefär halva primärvården och den andra halvan drivs i privat regi. Grovt räknat hade regionerna därmed vid årets ingång behövt lägga nästan 1,4 miljarder kronor ytterligare för att primärvården ens skulle vara i balans. Detta med dagens uppdrag och utan en enda ambitionshöjning. Ovanpå detta står sjukvården inför en stor, delvis dold, vårdskuld. De eftersatta vårdbehoven finns både i primär- och specialistvården.
Regionerna styr primärvården genom vårdval. För att primärvården ska fungera väl måste ersättningarna vara både långsiktigt hållbara och likvärdiga. Vår kartläggning för 2019 visar på följande resultat:
Klicka på bilden nedan för att förstora.
I 18 av 21 regioner klarade inte regionens egna vårdcentraler sin verksamhet med de resurser som de fick förra året. Störst var problemen i Blekinge, Gotland, Norrbotten, Västerbotten och Örebro, där verksamheterna gick back med så mycket som åtta procent eller mer.
Klicka på bilden nedan för att förstora.
Som tabellen ovan visar är de ekonomiska underskotten hos regionernas egna vårdcentraler ett bestående problem i flera regioner. I samtliga regioner i Norrland, samt på Gotland, har den regiondrivna primärvården gått med underskott vart enda år det senaste decenniet. I vissa av dessa regioner är utvecklingen betydande negativ.
Klicka på bilden nedan för att förstora.
Tre regioner står för 45 procent av det samlade underskottet 2019. Det sammanlagda underskottet för Region Örebro Län, Region Västerbotten och Region Norrbotten år 2019 var ungefär minus 300 miljoner kr. Detta innebär att dessa tre regioner står för ungefär 45 procent av det totala underskottet år 2019.
Vårdföretagarna välkomnar förändringar i lagstiftning och regelverk som underlättar en omställning till nära vård. Men vi ser samtidigt en risk för besvikelse i den svenska primärvården, i både privat och offentlig regi, om reformarbetet inte åtföljs av väsentligt större resurser. Det krävs stora omfördelningar från akutsjukhusens elektiva verksamhet för att åstadkomma nödvändiga förändringar, då den svenska primärvården är både underfinansierad och underdimensionerad.
Underskotten innebär också att förutsättningarna för privat drivna och regiondrivna vårdcentraler att möta sina patienters behov inte är likvärdiga. Det strider mot hela grundtanken med vårdvalet.
Vårdföretagarna ger i rapporten fem rekommendationer:
- Skärp Lagen om valfrihetssystem (LOV) för att garantera likvärdiga villkor
- Ett nationellt utformat regelverk för vårdvalet
- Indexera vårdvalsersättningen
- Dialog med vårdgivarna om uppdrag och ersättning i vårdvalet
- Efterhandsreglera ersättningen till privata vårdgivare