Kommer kommunerna också höja med 3,5 procent?

Regeringen och samarbetspartierna har kommit överens om att höja schablonersättningen för personlig assistans, alltså den ersättning man får per beviljad assistanstimme, med 3,5 procent 2021. Det är efterlängtat. Den procentuella uppräkningen av schablonen har under flera år understigit kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället.

Den statliga assistansersättningen omfattar dock bara de assistansberättigade som har assistansbeslut från Försäkringskassan. Om man har mindre än tjugo timmars assistans per vecka för grundläggande behov får man istället kommunalt beslutad assistans. Detta gäller oberoende av hur många timmars assistans man har totalt, uppdelningen bygger på om man har mer eller mindre än tjugo timmar för just de grundläggande behoven. Och de senaste åren har den integritetskränkande minutjakten gjort att många hamnar under tjugo timmar.

När vi nu applåderar regeringens och samarbetspartiernas beslut om att höja schablonersättningen är det därför viktigt att ställa sig frågan hur landets kommuner kommer agera. Redan idag finns det ett stort antal kommuner som har valt en annan timersättning än den av riksdagen fastslagna. Hur kommer det se ut 2021? Kommer kommunerna följa riksdagen, eller kommer ekonomiskt pressade kommunpolitiker välja att hålla tillbaka assistansersättningen? Risken finns att man skapar ett a- och ett b-lag.

Från Vårdföretagarnas sida kommer vi följa utvecklingen noggrant. Samtidigt vill vi påminna om att det finns en lösning: renodla det statliga huvudmannaskapet. Plocka bort assistansen från kommunerna. Och avskaffa den integritetskränkande minutjakten.