Nyttja all kapacitet effektivt för att arbeta ikapp vårdskulden
Idag offentliggjorde regeringen och samarbetspartierna C och L att de i budgetpropositionen anslår 4 miljarder kronor under 2021 och lika mycket under 2022 till regionerna för hantering av uppskjuten vård på grund av pandemin. De statliga medlen kan också användas till covid19-relaterad vård och kommer att fördelas till regionerna utifrån folkmängd. Därtill höjs de generella statsbidragen till regioner och kommuner. Mot bakgrund av storleken på de eftersatta vårdbehoven är de statliga medlen både välkomna och nödvändiga. Viktigt nu blir att regionerna använder resurserna klokt, nyttjar all kapacitet effektivt och inte cementerar gamla arbetssätt och strukturer. Alla goda krafter och nytänkande behövs för att snabbt möta patienternas behov av vård.
Tidningen Dagens Samhälle (DS) har i en enkät frågat regionerna hur de bedömer möjligheterna att jobba ikapp för att möta de eftersatta vårdbehoven under pandemin. 16 regioner bedömer, enligt DS, att de tidigast under 2021 kan vara tillbaka på samma nivåer som under 2019. Fyra regioner svarar att de inte vet hur lång tid det kommer att ta. Region Kalmar tror att de kan lyckas hämta igen den uppskjutna och inställda vården redan under hösten.
Vårdföretagarna presenterade i juni våra bedömningar av vårdskulden och behoven framåt, utifrån den data från april som fanns tillgänglig då. Sedan dess har Sveriges kommuner och regioner offentliggjort data från sommarmånaderna till och med juli (källa: Vården i siffror), vilket har gjort det möjligt för oss att uppdatera våra beräkningar.
Klicka på bilden nedan för att förstora.
Vår uppdaterade analys visar att antalet operationer och behandlingar fortsatte att vara lägre än normalt under sommarmånaderna, även om skillnaderna i vårdvolymer jämfört med motsvarande månad förra året är mindre. Det beror på att sommar är lika med välbehövlig semestertid för sjukvårdens personal och att vårdkapaciteten alltid går ner då.
Den rosa kurvan i diagrammet nedan motsvarar antal operationer/åtgärder som ungefärligen skulle ha skett utan coronapandemin (d.v.s. som volymerna såg ut 2019). Den gröna kurvan visar verkliga volymer för januari-juli 2020. För augusti har vi estimerat samma volym som under april (28 000 operationer). För september 2020 har vi antagit återgång till samma volym som september 2019.
Om sjukvården lyckas gå tillbaka till normalläge nu i september kan den synliga vårdskulden beräknas till 95 000 operationer och behandlingar.
Klicka på bilden nedan för att förstora.
Till det ska läggas alla de patientbesök, undersökningar och kontroller som inte har blivit av i sjukvården. I den dolda vårdskulden finns det t ex patienter med oupptäckt cancer, där behandlingar inte har påbörjats i tid och patienter med kroniska sjukdomar som kan ha blivit förvärrade. Den dolda vårdskulden kommer att ha allvarliga effekter både för enskilda patienter och för sjukvården, men den är svårare att beräkna.
Som refererades ovan från Dagens Samhälle gör de flesta regioner bedömningen att det kommer att ta minst ett år att arbeta ikapp vårdskulden. Vad regionerna baserar sina bedömningar på framgår inte av artikeln. Enligt våra beräkningar krävs det ytterligare 95 000 operationer och behandlingar, utöver normal verksamhet, för att arbeta bort den synliga vårdskulden på ett år. Det motsvarar en kapacitetsökning på femton procent under hela den närmaste tolvmånadersperioden.
Det är en stor utmaning som sjukvården har framför sig. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionernas partners i arbetet med att möta de eftersatta vårdbehoven. Vårdföretagarna hoppas att de regioner, som ännu inte gjort det, snarast bjuder in våra medlemsföretag till dialog om hur den privat drivna sjukvården bäst kan bidra till att ge patienterna den vård de behöver.
Till Vårdföretagarnas fullständiga analys av vårdskulden.