Bråkdel av stimulansmedlen till äldreomsorgen når privata verksamheter
Förra året avsatte regeringen 500 miljoner kronor i stimulansmedel till landets kommuner för att särskilt förstärka äldreomsorgen. Under perioden juni till december 2019 fick kommunerna fritt disponera medlen inom den delen av äldreomsorgen där de bedömde att behoven var som störst. I en ny rapport har Socialstyrelsen följt upp stimulansmedlen och särskilt i vilken utsträckning privata utförare fått ta del av de extra resurserna.
Socialstyrelsens kartläggning visar att privata aktörer fått del av medlen i endast 37 av de 171 kommuner som har avtal med privata utförare. En del av de skäl som anges till varför privata utförare inte fått del av medlen kan vara godtagbara (under förutsättningar att det nu är i de delar som äldreomsorgen bedömts ha störst behov vilket var rekvisitet för medlen). Det handlar till exempel om att kommunen har valt att satsa på verksamhetsområden där de inte har avtal med privata aktörer, t.ex. särskilt boende eller trygg hemgång. I vissa fall är privata utförare endast ansvariga för serviceinsatser inom äldreomsorgen när kommunen valt att satsa de tillförda medlen på vård- och omsorgsinsatser.
Men en anledning som framkommer i kartläggningen tillhör inte kategorin giltigt skäl och det är den om att det inte gick att administrera och följa upp ansökningar från privata aktörer. Det vill säga från de aktörer som kommunen redan har ett partnerskap och ett avtal med, och löpande borde följa upp omsorgen hos. Om detta är ett uttryck för att kommunen frånsagt sig sitt ansvar eller för att regeringen har riggat de statliga medlem så att de blir administrativt tunga att bära vet jag inte. I båda fallen finns i alla fall en hemläxa att göra.
Socialstyrelsen konstaterar att en majoritet av kommunerna (268) har använt medlen till personalkostnader, framförallt för undersköterskor. 117 kommuner har valt att använda medlen till kompetensutveckling av personalen, t.ex. kurser i lyft- och förflyttningsteknik, palliativ vård och bemötande. Medlen har också finansierat investeringar i utrustning, hjälpmedel och verktyg, t.ex. digitala lås och trygghetslarm.
Detta visar att statliga stimulansmedel kommer till nytta men ska de göra skillnad måste de komma alla verksamheter till del.
För vare sig om man gillar det eller inte så kvarstår faktum: 20 procent av den svenska äldreomsorgen utförs idag av privata äldreomsorgsaktörer på uppdrag av kommuner. Det handlar om åtskilliga tusentals äldre som varje dag får sin äldreomsorg utförd av medarbetare anställda hos privata äldreomsorgsaktörer. Något annat än likvärdighet med kommunala utförare inför statliga satsningar på äldreomsorgen kan vi inte acceptera. Nu måste regeringen i sina direktiv bli tydliga med att alla aktörer ska få del av förstärkningarna som riktar sig brett och generellt till äldreomsorgen. Det ska inte gå att som kommun favorisera sin egen verksamhet framför den man har ett avtal och partnerskap med. Detta borde regeringen säkerställa redan i utformningen av stimulansbidragen istället för som i den här satsningen lägga till en utvärdering om i efterhand.
Inför 2021 har regeringen alla möjligheter att göra om och göra rätt då såväl ett antal generella miljarder till välfärden utlovats liksom fyra specifika miljarder till äldreomsorgen.