De privata vårdgivarna kan och vill bidra
Läget i det svenska sjukvårdssystemet är ansträngt. För att patienter ska få den vård de behöver måste regionerna använda all tillgänglig kapacitet. Fokus i dagsläget ligger på pandemin och den befarade tredje vågen. Men regionerna kan genom att ta stöd av privata vårdgivare se till att fler patienter får den vård de behöver, och dessutom till en markant lägre kostnad. Detta visar en ny studie, som genomförts i tre regioner på uppdrag av Vårdföretagarna.
Knappt hann pandemins andra våg avta förrän signalerna kommer om en tredje. Smittspridningen ökar och flera regioner larmar om att antalet svårt sjuka patienter med covid-19 åter ökar på akutsjukhusen. Sannolikt kommer akutsjukvården under lång tid framöver behöva använda ansenlig kapacitet till covidvården. Samtidigt har många av akutsjukhusens medarbetare nu i ett år arbetat under stor press. Det är därför fortsatt viktigt att akutsjukhusen i första hand kan fokusera sina resurser på de patienter som verkligen behöver hela deras kompetens. Andra sjukvårdsinsatser – både sådana som inte kan vänta och planerad vård – bör flyttas till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Då kan den privat drivna sjukvården, liksom under den första och andra vågen, avlasta akutsjukhusen och ta hand om patienter vars vårdbehov inte kan vänta.
Covidvården innebär en fortsatt stor belastning på akutsjukhusen och som en konsekvens av detta fortsätter vårdskulden att växa. Vård som kan anstå skjuts upp. Så har nu skett under ett års tid. Under perioden mars till och med december 2020 gjordes ungefär 115 000 färre operationer och andra åtgärder än föregående år. Det innebär en 23-procentig minskning av antalet opererade patienter. Störst är minskningen inom ortopedi, ögonsjukvård och kirurgi.
Regionerna behöver i nuläget använda sjukvårdsystemets hela kapacitet. En unik jämförelsestudie som det oberoende analysföretaget Sirona utfört på uppdrag av Vårdföretagarna visar dessutom att många fler patienters vårdbehov kan mötas om regionerna tar stöd av privata vårdgivare. Studien är utförd i tre regioner och analyserar vilken nytta regionerna har av att arbeta bort delar av den uppskjutna vården med hjälp av privata vårdgivare.
I studien görs kostnads- och ersättningsjämförelser mellan regionernas egna kliniker och vårdgivare verksamma på upphandlade avtal, för att kunna dra slutsatser om hur många patienter som skulle kunna behandlas med de statliga medlen för uppskjuten vård. Sirona har undersökt två ingrepp – höftprotesoperationer och gråstarrsoperationer – som görs av både fristående vårdgivare och regionernas egna sjukhus. Kostnader och ersättningar har jämförts. För att säkerställa att jämförelsen blir korrekt har Sirona enbart jämfört ingrepp med likartad resursförbrukning.
Studien visar att kostnaden för upphandlade höftledsoperationer är 21-35 procent lägre än för ingrepp som görs på regionernas egna sjukhus. Det innebär att när regionernas sjukhus opererar 10 höftprotespatienter opererar de privata vårdgivarna 13 till 15 patienter, för samma belopp.
Skillnaderna blir än större om man ser till gråstarrsoperationer. En gråstarrsoperation kostar 21-63 procent mindre i de tre undersökta regionerna, när den genomförs hos privata vårdgivare som respektive region har avtal med, än när operationen utförs i egen regi. För samma summa som de regiondrivna sjukhusen opererar 10 gråstarrspatienter kan således 13-27 patienter få sin gråstarrsoperation hos en privat vårdgivare.
Studiens resultat indikerar att regionerna får mer vård för pengarna om de anlitar externa vårdgivare än om operationerna sker på deras egna, redan hårt belastade sjukhus. På så sätt kan också fler patienter få den vård som de väntar på. De resurser regeringen nu tillför regionerna är helt nödvändiga. Om de tre regioner som analysen omfattar skulle lägga 10 miljoner kronor av de statliga medlen för uppskjuten vård på fler höftprotesoperationer skulle 116, 118 respektive 140 patienter kunna opereras på de regiondrivna sjukhusen. Hos de privata vårdgivarna skulle 177 patienter få en höftprotes opererad i respektive region. Det är därmed viktiga vägval som landets regionpolitiker står inför när de ska fatta beslut om hur de ska hantera den uppskjutna vården. Vi uppmanar regionledningarna till dialog med de privata vårdgivarna om vad de kan bistå med.
Vårdföretagarna har förståelse för att akutsjukhusens komplexa uppdrag, ständig beredskap för att kunna ta emot akutfall och genomföra mer komplicerade ingrepp, gör verksamheten kostsam. Därför bör regionerna flytta ingrepp som inte behöver ske på akutsjukhusen till privata vårdgivare som enbart bedriver planerad vård och delvis därför kan genomföra ingreppen mer kostnadseffektivt.
När regioner flyttar vissa vårdinsatser från akutsjukhusen frigörs resurser. Så får vi större möjlighet att möta de eftersatta vårdbehoven, se till att akutsjukhusens personal orkar genom hela pandemin och att fler patienter får den vård de behöver.
För att få del av en del av de statliga medlen ska landets regioner senast den siste mars ta fram handlingsplaner för hur de avser att arbeta strategiskt för patientens tillgänglighet till vård. Partnerskap med privat driven sjukvård är en viktig pusselbit i dessa handlingsplaner. Privata vårdgivare kan och vill bidra.
Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Karin Liljeblad, näringspolitisk expert Vårdföretagarna
Debattartikel publicerad i Dagens Medicin 16 mars 2021