Covidrelaterade merkostnader – så gör regioner och kommuner
I juni begärde Vårdföretagarna besked av landets kommuner och regioner – hur ska årets covidkostnader i sjukvården och äldreomsorgen kompenseras? När vi nu följer upp frågan kan vi konstatera ett bra besked som rör privata vårdgivare i regionerna, men fortsatta bekymmer för äldreomsorgens utförare.
Pandemin har fortsatt att påverka förutsättningar, verksamheter och kostnader i sjukvården och omsorgen. Det handlar t.ex. om ökade behov av personal, anpassning av verksamheter och skyddsutrustning för en säker vård för både patient/brukare och medarbetare. Vårdföretagarna har under lång tid uppmärksammat att privata utförare i vården och omsorgen inte alltid får kompensation för sina covidrelaterade kostnader – trots att regeringen lovat just detta. Vi menar att statliga löften om pengar inte får vara ett fritt val för kommuner och regioner att förverkliga. Därför tillskrev vi i juni landets regioner och kommuner med frågan om hur årets covidkostnader i privata utförares verksamheter ska kompenseras.
När det gäller regionerna har 13 av 21 hitintills svarat. En majoritet av dem avser att ersätta privata vårdgivares merkostnader också under 2021. Två regioner låter meddela att de inte planerar någon kompensation och ett par andra regioner svarar att de ännu inte tagit ställning. Vår förväntan på landets alla regioner är att regeringens löfte om ekonomiskt stöd till vårdens verksamheter för covidrelaterade merkostnader infrias också i år, och gäller lika för alla vårdgivare. Ta del av regionernas svar här.
Parallellt med vår fråga till regionerna har vi arbetat med att få till skärpta instruktioner från regeringen. Och det arbetet har burit frukt.
I slutet av juni skärpte regeringen instruktionerna för de ytterligare två miljarder som regionerna kan rekvirera från Kammarkollegiet för covidrelaterad vård och uppskjuten vård. Där står nu:
”Medlen avser ersättning som ska komma både offentliga och privata utförare av hälso- och sjukvård till del.”
Dessutom vill regeringen att regionerna återrapporterar hur medlen kommit privata utförare till del. En sådan redovisning ska lämnas in senast 31 mars 2022. Det är bra att regeringen nu är extra tydlig med sina intentioner. Det gör det svårt för regionerna att bortse ifrån, rekvirerar de statliga medel ska medlen komma alla utförare till del.
När det gäller äldreomsorgen är läget ett annat. För det första har regeringen inte avsatt särskilda medel för merkostnader under 2021, trots att behoven kvarstår. Regeringen motiverar det med att de generella tillskotten till kommunerna är så pass stora, att det även bör täcka merkostnaderna. Det är dock ingen garanti för att den privat drivna äldreomsorgen ersätts för sina kostnader.
Enbart 38 kommuner av drygt 100 tillskrivna kommuner har svarat. Det gör det svårt att dra någon slutsats om hur det ser ut generellt i kommunerna. Elva kommuner svarar att ersättning ska utgå för merkostnader även under 2021 – i de flesta fall som ett led i regeringens satsning ”Säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer”. Medlen får visserligen användas till att förebygga smittspridning av covid-19 enligt anvisningarna, men det är synd att de används för att täcka rena kostnader, istället för att utveckla äldreomsorgens kvalitet som det var tänkt.
14 kommuner avser att inte ersätta utförare för merkostnader relaterade till covid-19. En del motiverar det med att de istället höjer ersättningen till privata utförare eller satsar på andra viktiga områden. En större kommun menar att det skulle strida mot lagen om kommunen gav stöd till enskilda företag.
Övriga kommuner ger inga entydiga svar eller har andra lösningar, exempelvis centrala inköp av skyddsutrustning som går till både privata och kommunala utförare.
Vi uppmanar våra medlemsföretag att fortsätta ligga på lokalt och regionalt. Statliga löften får inte vara fritt val för kommuner och regioner.