En höst kantad av osäkerhet
I måndags (20/9) presenterade regeringen budgetpropositionen för 2022. En budget som har kommit att kallas en återstartsbudget efter corona men också är det sista budgetförslaget innan riksdagsvalet i september nästa år vilket brukar innebära fler satsningar och ett större reformutrymme än vanligt. Såväl vården som omsorgen berörs av både ekonomiska tillskott och nya förslag. Men om budgeten blir verklighet återstår att se, hösten är nämligen kantad av osäkerhet.
I måndags (20/9) presenterade regeringen budgetpropositionen för 2022. En budget som har kommit att kallas en återstartsbudget efter corona men också är det sista budgetförslaget innan riksdagsvalet i september nästa år vilket brukar innebära fler satsningar och ett större reformutrymme än vanligt. Såväl vården som omsorgen berörs av både ekonomiska tillskott och nya förslag. Men om budgeten blir verklighet återstår att se, hösten är nämligen kantad av osäkerhet.
Hösten är kantad av osäkerhet. Det är nämligen inte självklart att de förslag som regeringen för fram i budgeten blir verklighet. Vi minns alla den turbulenta politiska tid som början av sommaren bjöd på, när Vänsterpartiet yrkade på en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven på grund av frågan om marknadshyror. Efter några turer valdes åter Stefan Löfven till statsminister, då både Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att, som det heter, tolerera honom som statsminister. Men konsekvenserna av turbulensen var att Januariavtalet sprack och regeringen förlorade sitt budgetstöd i riksdagen.
Det betyder nu att vägen fram till budgetomröstningen i riksdagen i december är minst sagt krokig. Regeringen är beroende av att både Centerpartiet och Vänsterpartiet accepterar budgeten för att den ska bli verklighet. Något som de båda partierna hitintills har förhållit sig svala till. Eftersom mandaten är knappa i riksdagen finns också en reell möjlighet för Moderaterna och Kristdemokraterna att, med stöd av Sverigedemokraterna, få en majoritet för sitt förslag till budget. Det skulle tvinga regeringen att, för tredje gången, regera på en annan budget än sin egen. Parallellt med budgetprocessen ska dessutom en ny partiledare för Socialdemokraterna väljas och därmed en ny statsministeromröstning hållas i riksdagen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att läget är högst oklart.
Vad händer nu? Inom två veckor efter att regeringen lämnat sin budgetproposition kommer oppositionspartierna att presentera sina förslag till budget, så kallade skuggbudgetar. Sedan vidtar förhandlingar och samtal i finansutskottet i riksdagen. Först i december sker omröstningen av budgeten och vi vet vilket budgetalternativ som blir verklighet.
Vårdföretagarna kommer självklart att fortsätta följa de krokiga budget- och politiska vägarna och hålla våra medlemmar uppdaterade vartefter.