Kloka inspel kring stärkt assistans
I förra veckan gick remisstiden ut för utredningen Stärkt assistans. Det var en efterlängtad och viktig utredning, med många kloka perspektiv. Vårdföretagarna hade dock en del inspel och förslag på förbättringar av utredningens förslag, som du kan läsa här.
En lång rad kloka synpunkter har lämnats av remissinstanserna.
Tydligt, när man läser remissvaren, är att man är positiv till utredningen men att den – som bekant, inte hanterar helheten av utmaningar inom den personliga assistansen. Det behövs ett omtag och ett helhetsgrepp för att stärka rätten till assistans.
”Även om utredningens förslag syftar till förbättringar inom den personliga assistansen så har man ännu en gång endast lappat och lagat istället för att göra ett omtag”, skriver DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet.
”Fortfarande återstår flera problem att lösa, framför allt avseende hur behovsbedömningar görs och hur tillämpningen av rätt till personlig assistans har förändrats”, skriver Fremia.
Vårdföretagarnas medlemsföretag Humana ger i sitt remissvar exempel på den verklighet man möter inom den personliga assistansen. Man tillstyrker förslaget om den så kallade ventilen, men konstaterar samtidigt att ”den sannolikt inte kommer att tillämpas i praktiken då erfarenheten visar att myndigheterna konsekvent väljer den för den enskilde mest restriktiva tolkningen”.
Det finns en befogad misstro mot myndigheternas bedömningar, där politiken givet såväl myndigheternas arbete som de domar som kommit på senare år som stärker myndigheternas restriktivitet, måste göra ett omtag.
Intressegruppen för assistansberättigade, Ifa, sammanfattar i sitt remissvar: ”Förslagen är dock inte tillräckliga för att rätta till den felaktiga tillämpningen och möjliggöra att kontinuerliga omprövningar sätts i bruk igen. Det finns allvarliga brister i dagens tillämpning, som inte kommer att hjälpas upp av utredningens förslag. De brister som vi avser gäller behovsbedömningen, både gällande de grundläggande behoven och andra personliga behov. Den behovsbedömning som sker är så oerhört restriktiv att den personliga assistansen trasas sönder alltmer och blir endast små fragment av vad den en gång har varit.”
Det är ord och inga visor. Och det är frågor som riksdagspartierna måste förhålla sig till, med ett år till valet, i det fortsatta arbetet med att restaurera den personliga assistansen.