Överskott för regiondriven primärvård 2020 – men vad händer efter pandemin?
Hållbara och likvärdiga villkor i regionernas vårdval i primärvården är en förutsättning för en utveckling av den nära vården. Därför följer Vårdföretagarna årligen de ekonomiska resultaten för landets regiondrivna vårdcentraler. De kraftigt ändrade förutsättningarna under 2020, till följd av pandemin, gör det svårt att dra några slutsatser om primärvårdens ekonomiska utveckling detta enskilda år.
Vårdföretagarnas årligen återkommande granskning av de ekonomiska resultaten i den regiondrivna primärvården visar ett samlat underskott på närmare 3,4 miljarder kronor för åren 2011–2019. Underskotten tyder på att förutsättningarna i många regioner varken är långsiktigt hållbara eller likvärdiga. När en region låter sina egna vårdcentraler gå med underskott får verksamheter i privat och offentlig regi olika förutsättningar, trots att uppdragsgivaren, regionen, är densamma.
När vi summerar de ekonomiska resultaten för 2020 redovisar elva regioner positivt resultat och tio regioner negativt. För första gången sedan vårdvalets start visar de 21 regionerna, sammantaget, ett överskott på 44 miljoner kronor.
Men resultaten från pandemiåret 2020 säger mycket lite om förutsättningarna i primärvårdens vardag under ett normalår. Under 2020 har regionerna fått en ansenlig mängd extra statliga medel för att klara pandemins påfrestningar. Det har handlat både om generella statsbidrag och specifika sådana som till exempel ersättning för merkostnader i sjukvården. Totalt rör det sig om tiotals miljarder. Dessa statliga medel har bland annat kommit primärvården till del, vilket påverkar resultaten och gör det svårt att dra några slutsatser om årets granskning. Det är den långsiktiga utvecklingen av primärvårdens förutsättningar som är verkligt intressant. Det är sannolikt att även innevarande och kommande år påverkas av statliga tillskott för att hantera pandemin och effekterna i form av uppskjutna vårdbehov.
Enligt Vårdanalys genomfördes cirka 2,7 miljoner färre fysiska läkarbesök i primärvården under 2020 jämfört med 2019. Det innebär en minskning med 20 procent. Samtidigt ställde primärvården i både privat och offentlig regi om, ökade exempelvis de digitala vårdkontakterna och ordnade även särskilda infektionsmottagningar i samverkan mellan vårdgivare. Flera regioner justerade sina ersättningssystem för primärvården för att ge vårdcentralerna stabila ekonomiska förutsättningar och säkra fortsatt verksamhet i en osäker tid. Det var kloka beslut från regionledningarna, exempelvis i Region Skåne, Region Uppsala, Region Stockholm och Region Västernorrland.
För att omställningen till en nära vård ska fortsätta måste satsningarna på primärvården vara tillräckliga, uthålliga och likvärdiga för offentliga och privata vårdgivare. Verksamheterna och patienterna förtjänar långsiktigt hållbara villkor.
Ta del av hela granskningen av de ekonomiska resultaten: Vårdval och hållbara likvärdiga villkor?