”Överge myten om att det är billigare att ”köra på” med gamla äldreboenden”
Byggtakten av äldreboenden i Sverige är på tok för låg och regeringen har bedömt att det behövs 560 äldreboenden till 2026 för att möta behoven. Samtidigt bör 350 äldreboenden läggas ned, enligt Dan Sehlberg, vd på Sehlhall Fastigheter. Vårdföretagarna har pratat med Dan om det, till synes, paradoxala förslaget.
Enligt regeringens beräkningar behöver det byggas 560 äldreboenden till 2026 för att klara behoven av äldreboendeplatser. Nu föreslår ni på Sehlhall att minst 350 äldreboenden bör läggas ned, vilket ju framstår som paradoxalt. Hur ska man förstå det här?
– Det byggs i dag mellan 65 och 70 äldreboenden om året i Sverige, vilket är för lite om vi ska klara av att möta behoven. Men utöver det finns ett mörkertal i beståndet som byggdes under 60-, 70- och 80-talen. Dessa äldreboenden är undermåliga och behöver därför läggas ned. Till exempel saknar hela 1000 lägenheter ett eget badrum, säger Dan.
Äldreboenden som drivs av privata aktörer måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO har i uppgift att kontrollera bland annat lokalernas lämplighet och att de är ändamålsenliga. De kontrollerar även personalens kompetens, att det finns tillgång till hygienutrymmen och att det finns ordentlig brandskyddsutrustning. Tillståndsplikten omfattar dock inte de äldreboenden som drivs av kommunerna. Detta anser Dan är en viktig orsak till att uttjänta boenden kan drivas vidare.
– IVO är kvalitetsgaranten. När man utvecklar ett modernt äldreboende måste man, utöver IVO:s kontroll, även förhålla sig till många regler och krav från Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Det här är fullt rimligt, men det konstiga är att kommunerna inte berörs av IVO:s tillståndsplikt, säger Dan och fortsätter:
– Låt oss säga att en kommun har lagt ut en verksamhet på entreprenad, vilket är vanligt att de gör. IVO kommer dit och säger att utifrån våra krav drar vi in ert tillstånd. Då kan kommunen ta tillbaka verksamheten i egen regi och fortsätta precis som vanligt eftersom de inte omfattas av tillståndsplikten. Trots att man vet att ett äldreboende bedömts som ovärdigt och farligt utifrån brandsäkerhet, smittskydd, arbetsmiljö och andra aspekter så öppnar man det ändå. Det finns flera konkreta exempel på när just detta har hänt.
– Lejonparten, cirka 80 procent, av Sveriges äldreboenden ägs av kommunerna och omfattas därmed inte av IVO:s tillståndsplikt. Självklart måste de uppfylla alla lagar och krav, men de ska istället själva anmäla till IVO ifall någonting brister. Det är det här som blir fel eftersom egentillsyn inte alltid fungerar så bra. Det är här det brister.
Hur står det egentligen till med standarden på Sveriges bestånd av äldreboenden?
– Tittar man på hållbarheten är de gamla äldreboendena riktiga energibovar som resulterar i höga driftkostnader. Det kan även handla om att äldreboendet har dålig luft och att det luktar illa, till exempel på grund av mögel och radon. Som personal kan man vara tvungen att göra tunga lyft eftersom det inte finns moderna lyfthjälpmedel att tillgå. De gamla äldreboendena kräver dessutom hög personaltäthet eftersom lokalerna är ineffektiva.
Dan menar att den sämre standarden kan resultera i samhällskostnader så som sjukskrivningar, hög personalomsättning, fallskador, sjukhusvistelser och smittspridning. Drift- och underhållskostnaderna kan vara dubbelt så höga som på ett nybyggt äldreboende enlig Dan och sammantaget kan det därför bli billigare för kommunen att lägga ner ett äldreboende och bygga nytt.
-Nybyggda äldreboenden har ljusa, öppna ytor där exempelvis demenssjuka, som i många fall vandrar, kan bli omhändertagna på ett värdigt sätt. I nya boenden finns ordentliga gemensamhetsutrymmen, genomtänkta inne- och utomhusmiljöer som möjliggör att de boende kan röra på sig under dagarna. Exempelvis sker matintag och aktiviteter i olika utrymmen, vilket är mindre vanligt i de gamla äldreboendena. Det är också viktigt att det finns en bra planerad infrastruktur så att personal kan ta sig till och från boendet, samt att det blir lätt för anhöriga att hälsa på.
Varför ska man välja att bo eller arbeta i ett nybyggt äldreboende?
– Ett nybyggt äldreboende har bra personalutrymmen, gemensamhetsutrymmen, ordentliga hjälpmedel och välfärdsteknologi. Det är bra luft och ljusa lokaler. Vår erfarenhet är att det blir lättare att rekrytera. Personalen stannar också längre, vilket är viktigt eftersom det skapar band mellan de boende och personalen. Anhöriga vill i större utsträckning komma dit och besöka boendet.
Vad behöver vi göra de närmaste tio åren?
– Vi behöver manifestera och prata om problemet samt överge myten om att det är billigare att behålla gamla äldreboenden. Se till att alla omfattas av IVO:s tillståndsplikt, erkänn och ta tag i problemet så att vi kan bygga nya trygga, värdiga och hållbara äldreboenden. De gamla och utdömda boendena kan eventuellt nyttjas till andra ändamål. Jag tror också att LOV för äldreboenden är bra för att värna om kvaliteten inom äldreomsorgen. Den borde vara obligatorisk.
Om Sehlhall Fastigheter:
Sehlhall är ett bolag som Dan Sehlberg startade tillsammans Petter Hallenberg 2019. De bygger och förvaltar social infrastruktur för livets alla faser – förskolor, skolor, grupp- och trygghetsbostäder samt äldreboenden, både i storstäder och mindre kommuner.