Nej till ny reglering av privata sjukvårdsförsäkringar
Förslaget om att reglera privata sjukvårdsförsäkringar riskerar att sätta käppar i hjulet för ett effektivt användande av hela sjukvårdssystemet. Det är inte rätt väg att gå när vårdens väntetider är långa. Vårdföretagarna har nu lämnat sitt remissvar.
Det finns skilda ideologiska uppfattningar om privata sjukvårdsförsäkringar och deras roll inom hälso- och sjukvården och de är inte sällan föremål för en politiserad debatt. Detta trots att den försäkringsfinansierade vården idag står för mindre än en procent av kostnaden för den samlade sjukvården.
I augusti 2020 tillsatte regeringen en statlig utredning om privata sjukvårdsförsäkringar med motivet att patienter med försäkringar snabbare får, eller har bättre tillgång till, vård än patienter utan sjukvårdsförsäkring och att detta behöver sättas stopp för. Men efter ett års utredning kom det motivet på kant. Utredningen har varken funnit stöd för att försäkringspatienter tränger undan andra patienter från vård eller att regionerna upplever problem i sina avtalsrelationer med privata vårdgivare.
Trots detta föreslår utredningen att det införs nya särskilda avtalsvillkor som regioner ska ställa när en vårdgivare de samarbetar med har flera uppdragsgivare. Vårdföretagarna säger nej till det förslaget i vårt remissvar till regeringen.
Det finns en stor risk för att sådana särskilda avtalsvillkor sätter käppar i hjulen för ett effektivt användande av hela sjukvårdsystemets kapacitet när det kommer till personal, medicinsk utrustning och lokaler. Som exempel nämner utredningen att lokaler som hyrs av regionen inte ska få användas för annan vård än den regionfinansierade vården. Det skulle hindra vårdgivaren från att använda sina resurser effektivt. När vårdens väntetider är mycket långa och pandemin lett till uppskjutna vårdbehov är detta fel väg att gå.
Redan innan remissinstanserna sagt sitt har regeringen meddelat att de kommer att lägga en proposition som reglerar privata sjukvårdsförsäkringar, dvs ett skarpt lagförslag, i maj. Propositionen ska sedan behandlas i riskdagen efter sommaren. Detta råkar sammanfalla tidsmässigt med såväl valrörelse som val. Då söker ofta de politiska partierna efter konfliktfrågor av ideologisk karaktär. Privata sjukvårdsförsäkringars vara eller icke vara är en sådan fråga. Risken finns därmed att denna fråga görs till huvudnummer i valårets sjukvårdsdebatt. Det skulle vara mycket olyckligt.
För regeringen och landets politiker måste den viktigaste sjukvårdsfrågan vara hur alla de patienter som väntar på vård snabbt kan få sina behov tillgodosedda. Då gäller det att behålla fokus på de åtgärder som kan göra skillnad för vårdköerna och dra nytta av alla goda krafter som kan bidra. I det arbetet gör privata sjukvårdsförsäkringar nytta.