Utredning om offentlighetsprincip – det lackar mot val?

Enligt regeringen behöver ytterligare aspekter belysas, bland annat hur insatser utan biståndsbedömning kan omfattas och hur ett stöd till privata utförare för att hantera allmänna handlingar kan utformas.

Frågan om offentlighetsprincip är långt ifrån ny även om den legat i träda under januariöverenskommelsen. Vårdföretagarna har återkommande fått peka på det olämpliga med en offentlighetsprincip inom privat driven vård och omsorg. Fortfarande saknas svar på den mest grundläggande frågan av alla: vilken information är det förslaget syftar att ge tillgång till?

Redan i dag är öppenhet och transparens en självklarhet inom vård och omsorg. Det finns goda möjligheter till insyn, men också uppföljning och granskning som myndigheter och huvudmän genomför av kvaliteten och utbildningsnivån hos personalen. De handlingar som inkommer till kommuner och regioner omfattas redan av offentlighetsprincipen, och allmänheten kan alltså redan i dag få insyn i privata aktörers verksamhet.

Från Vårdföretagarnas sida välkomnar vi tillsyn och transparens men verktygen måste vara proportionerliga för att på bästa sätt gynna medborgarna, och inte ta onödiga resurser från vården och omsorgen, inte minst i mindre företag.

Att lansera en utredning är ett utmärkt sätt för Socialdemokraterna att nå ut i en fråga som de vill profilera sig i under valrörelsen. Som flera andra av partiets nyligen tagna initiativ läggs också den här under parollen: ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”. Vad som egentligen menas med det har inte framkommit men att det handlar om en strid ström av käppar i hjulen för privata vård- och omsorgsgivare står nog bortom allt tvivel.

Just när det lackar mot val har partierna för vana att lyfta fram frågor av ideologisk karaktär, eller frågor som tydligt går i konflikt med vad andra partier anser, allt för att göra det tydligt för väljarna att man tycker olika. Synen på och inställningen till privata vårdgivare är en sådan fråga. Frågan är bara om det gynnar de utmaningar vården och omsorgen har framför sig med långa väntetider för patienter, brist på medarbetare och den växande efterfrågan på vård och omsorg som följer i spåren av den demografiska utvecklingen. Jag tror inte det.