Stramt också för vård och omsorg i regeringens budget för 2023

Regeringen överlämnade under tisdagen budgetpropositionen för 2023 till riksdagen. Budgeten är enligt Finansminister Elisabeth Svantesson något åtstramad för att möta en osäker ekonomisk framtid. Det märks också på de områden där våra medlemsföretag verkar. Vi har tittat närmare på de delar som påverkar den privat drivna vården och omsorgen. Nedan följer några av de större poster som är av intresse och för den som vill fördjupa sig finns en mer detaljerad genomgång bransch för bransch.

Bland förslagen finns en permanent ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner om sex miljarder kronor årligen. Det är välkomna besked men beräknar inte kunna kompensera fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna som väntar. Den bedömningen gör bland andra SKR. Eftersom statsbidragen hamnar hos kommuner och regioner finns det heller inga garantier för att privata vård- och omsorgsgivare får proportionell del av medlen. Vårdföretagarna har i flera skrivelser till kommuner och regioner påpekat vikten av att ersättningarna tar hänsyn till kostnadsutveckling som verksamheterna inte styr över.

Ett antal satsningar, förlängningar och nya, aviseras i budgetpropositionen för 2023. Regeringen avsätter tre miljarder kronor per år för en fortsatt satsning på prestationsbaserad ersättning till regionerna för att korta köer och väntetider samt för att stödja och följa upp regionernas tillgänglighetsarbete. I tillägg inför regeringen en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att bygga ut fler vårdplatser. Två miljarder kronor tillförs för 2023. Samtidigt meddelar regeringen att den kompensation för vårdmoms som gällt 2020–2022 upphör. Detta trots att problemet med momsen inte är löst och därmed fortsätter vara ett hinder för samarbete och kompetensförsörjning. Det är illa. Vårdföretagarna har länge drivit på för att momsen ska undanröjas via lagändringar. Nu behöver regeringen agera och göra en snabb ändring i momslagen.

Inom äldreomsorgen förlängs de satsningar som ligger sedan tidigare. Dit hör fyra miljarder kronor extra till äldreomsorg att fritt disponera för kommunerna, 3,9 miljarder i stimulansbidrag för att minska timanställningar samt öka sjuksköterskebemanning och läkarkompetens.1,7 miljarder avsätts för äldreomsorgslyftet. Tillägas bör också att av det tidigare nämnda statsbidraget om sex miljarder går merparten, 4,2 miljarder, till kommunerna.

På individ- och familjeomsorgens område föreslår regeringen bland annat en förlängning av subventioneringen av kommuners placeringar av unga i familjehem, dock med en minskning 2023 jämfört med 2022 (200 miljoner i stället för 250). Regeringen vill också att bidrag för utveckling av socialt arbete fördubblas till att omfatta drygt 1,2 miljarder kronor 2023. Till utjämningsbidraget för LSS-kostnader tillförs ytterligare 640 miljoner kronor vilket innebär totalt 5,35 miljarder för 2023.

Vi kan återigen konstaterar att regeringen endast aviserar 1,5 procent höjning av schablonersättningen till personlig assistans. Det är nedslående att denna siffra – som inte på långa vägar täcker kollektivavtalade löneökningar eller prisutvecklingen – blivit norm. Det är inte vad den hårt pressade personliga assistansen behöver. Den 7 november skickade Vårdföretagarna tillsammans med IFA, JAG, SKR, Sobona och Fremia en skrivelse till regeringen om vikten av att räkna upp schablonen. Det är en högt prioriterade fråga också framöver.