Vårdens digitalisering kräver en särskild förhandling
Vi delar socialminister Jakob Forssmeds (KD) syn på orimligheten i att vård- och omsorgspersonal saknar möjligheter att säkert dela information mellan varandra (GP 23/6). Brist på information skapar patientsäkerhetsrisker och ineffektivitet. Att vi hamnat i detta läge beror på att det saknas en gemensam infrastruktur och gemensamma standarder för hälsodata. Som företrädare för företag inom vård, omsorg, tech, medicinteknik och läkemedel känner vi väl till utmaningarna genom vårt dagliga arbete med vård och omsorg.
Vård och omsorg är ett komplext system med många huvudmän, utförare, budgetar och kulturer. Det är inte underligt att politiken haft utmaningar att lägga grunden för en gemensam infrastruktur. En mångfald av vårdgivare och tekniska system kan dock rätt använt vara vår största styrka, snarare än svaghet – förutsatt att vi tillsammans lyckas skapa ett system där informationen följer individen och är tillgänglig oavsett var man söker vård.
När nu regeringen tar ett efterlängtat initiativ för en nationell digital infrastruktur behövs ett rejält metodskifte för att lyckas med genomförandet. Flera myndighetsrapporter konstaterar att den mjuka styrning som staten tidigare tillämpat inom nationella kvalitetsregister och Vision e-Hälsa 2025 haft liten effekt.
Låt oss därför bygga arbetet på styrkorna med den svenska modellen där parterna bjuds in att lösa detta historiska infrastrukturbygge för hälsodata, och där näringslivets innovationsförmåga kan skapa nytta. Vi har inte tid för fler teoretiska processer, utan behöver redan under hösten inleda ett praktiskt arbete.
Vi fyra branschorganisationer har skickat in en promemoria till socialministern med ett konkret förslag om en Sverigeförhandling för byggandet av en nationell digital infrastruktur för hälsodata. Detta som ett sätt att skapa bred acceptans för färdplanen liksom att enas om ett arbetssätt för genomförande.
Gemensamt kan vi lägga grunden för en säkrare vård för patienten, en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och nya förutsättningar för forskningen
Utgångspunkten för en Sverigeförhandling är att regeringen tar ett tydligt nationellt ansvar. Modellen är väl beprövad och bygger på den modell som utvecklades 2014 för att förankra, förhandla och samfinansiera en utbyggd fysisk infrastruktur och bostadsbyggande. Parterna i en Sverigeförhandling – stat, regioner, kommuner, akademi och näringsliv – löser problem tillsammans och skapar förankring, långsiktiga spelregler, överbryggar intressekonflikter och skapar samfinansiering genom en partsmodell.
En Sverigeförhandling är ett förhandlat avtal som vänder vår komplexa utmaning till en styrka genom att parter får tydliga mandat och förutsättningar att svara för sin del av genomförandet.
Vi ser fram emot en dialog med Jakob Forssmed och ansvariga myndigheter om hur en Sverigeförhandling kan användas för att bygga en nationell infrastruktur för vården och omsorgen. Gemensamt kan vi lägga grunden för en säkrare vård för patienten, en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och nya förutsättningar för forskningen om framtidens behandlingsmetoder.
Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige
Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech
Johan Färnstrand, vd Lif