Anna Bergendal om ny studie: ”Löften om förstärkt äldreomsorg har inte förverkligats”

Hur är kartläggningen gjord?

– Studien, som är gjord av pwc på Vårdföretagarnas uppdrag, undersöker 22 kommuner som har valfrihetssystem på plats, alltså både offentligt och privat driven hemtjänst. Vi har tittat närmare på hur ersättningsnivåerna utvecklats mellan 2018 och 2023 och ställt det i relation till Omsorgsprisindex, OPI, som Vårdföretagarna tagit fram tillsammans med Sobona och SKR för att ersättningarna ska följa kostnadsutvecklingen. Det ska fungera som en garant för att resurserna inte urholkas. Vi har också granskat kommunernas ekonomiska resultat i den egendrivna hemtjänsten för att se hur många som klarar budget och hur många som går med underskott, säger Björn Arnek.

Vilka resultat kan vi dra från kartläggningen?

– För det första är det endast 3 av 22 kommuner som använder OPI när de räknar upp ersättningarna. Det innebär att uppräkningarna blir oförutsägbara, vilket knappast ger förutsättningar att bedriva långsiktigt hållbara verksamheter. Studien visar att endast fyra kommuner räknat upp ersättningen med mer än OPI och som därmed gett ett faktiskt resurstillskott till äldreomsorgen. Hela tolv kommuner har en utveckling som är lägre än OPI. Det måste benämnas vid sitt rätta namn – det är en ambitionssänkning för äldreomsorgen i dessa kommuner, säger Anna Bergendal.

– Resterande sex kommuner har haft en utveckling i paritet med OPI, som 2018–2023 summerar till 14,5 procent. Samtidigt har kraven ökat, exempelvis har sju kommuner höjt kraven på utbildning och kompetens för medarbetarna utan att ersättningen justerats för det. Generellt ser vi ett oerhört stort spann i kommunernas uppräkningar under perioden, från sex procent till 19. Den genomsnittliga ökningen i de 22 kommunerna är 11,7 procent, säger Björn Arnek.

…och underskotten i den kommunala hemtjänsten?

– Vi har fått fram siffror för 19 av de 22 kommunerna och resultaten är anmärkningsvärda. I 15 av de 19 kommunerna går hemtjänsten i egenregi med underskott de flesta år. Och det handlar i många fall om betydande underskott. I fem av kommunerna rör det sig under 2022 om 13 procent till häpnadsväckande 40 procent av budgeten, säger Björn Arnek.

– Ingen av kommunerna har kompenserat de privata utförarna när den kommunala hemtjänsten går med underskott. Det betyder att villkoren blir ojämlika, helt i strid med lagstiftarens intentioner med LOV, att det ska råda konkurrens på lika villkor oavsett driftsform, säger Anna Bergendal.

Vad innebär det här?

– Att det är två olika verkligheter för verksamheterna som baseras på driftsform. Förutsättningarna är ofta helt olika och det betyder ju i förlängningen att resursfördelningen bland kommunens äldre blir skev och orättvis. Privata utförare vill vara med och driva kvalitetsutvecklingen i hemtjänsten, men får man bara 80, 70 eller 60 procent av ersättningen i den kommunala verksamheten så hamnar fokus på att överleva nästa månad. Det är en mycket olycklig utveckling i den äldreomsorg som så många politiker – inte minst efter pandemin – sagt sig vilja satsa på, säger Anna Bergendal.

Vad behöver göras?

– Det är uppenbart att lagstiftarens intention med LOV, jämlika villkor och kvalitetskonkurrens, i alldeles för många fall inte efterlevs. Vårdföretagarna vill se en skärpning av lagstiftningen så att LOV börjar fungera som det var tänkt, säger Anna Bergendal.

Hur ser framtiden för LOV ut?

– Den demografiska utvecklingen och att äldre uppskattar och förväntar sig inflytande och valfrihet talar för LOV. Som med alla reformer måste de vårdas och utvecklas – vilket vi bland annat pekat på i rapporten från 2019 ”10 år med LOV”, säger Anna Bergendal.