Glesbygdsremissen – en ulv i fårakläder? 

Däremot avstyrks flera av utredningens förslag, Vårdföretagarna bedömer helt enkelt inte att dessa leder mot målet. Ett exempel är förändrade skrivningar i upphandlingslagstiftningen. Att göra sådana branschspecifika accentueringar i en lagstiftning som omfattar så många olika områden riskerar komplexa tolkningar framåt. Vårdföretagarna menar dessutom att sådana förändringar inte kommer lösa de utmaningar som idag finns för etablering i glesbygd. Istället föreslår Vårdföretagarna att de möjligheter som finns i LOV, att justera ersättningar utifrån olika geografiska förutsättningar, bör nyttjas i större omfattning. Modeller för en närmre vård i hela landet, också där befolkningsunderlaget är mindre, kan med fördel ske genom samarbete i vårdkedjor eller genom ”vårdnoder”. Därför behöver också vårdmomsens negativa effekter elimineras.

Vårdföretagarna avstyrker också förslaget om införande av ett nytt statsbidrag. Dels riskerar detta skapa omfattande administrativa kostnader, för ansvarig myndighet såväl som för verksamheterna. Dels främjar inte sådana tillfälliga lösningar en långsiktig etablering. Reformer i primärvården, där kontinuitet ofta är en nyckelfaktor för kvalitet, måste syfta till långsiktiga lösningar. 

Men inbakat i utredningen om vård i glesbygd är också ett förslag om att avveckla den nationella taxan, alltså verksamheter inom de så kallade LOL och LOF systemen. Den vård som tillhandahålls inom de omkring 2000 etableringarna är omfattande och betydelsefull. Vårdföretagarna pekar i remissvaret på att en sådan avveckling kräver en mer omfattande analys, och framförallt ett gediget arbete med att planera för att ta tillvara på kompetensen – och omhändertagandet av patienterna. Det gäller inte minst i storstadsregionerna och det är inte nog att hänvisa till regionernas existerande vårdutbud. Det kan dels krävas förändringar i villkoren för LOV – dels kan upphandlingar av vissa vårdområden vara nödvändiga. Det är dessutom ett arbete där dialog med berörda vårdgivare och patientgrupper som måste initieras omedelbart för att verksamheter inte ska avstå från att t.ex förnya hyreskontrakt på lokaler eller på annat sätt själva förbereda sig på förändrade förutsättningar.