Dags för enhetliga och moderna regler för den digitala vården

Regeringen tog tidigare under året emot skrivelsen Effektiv och behovsbaserad digital vård (DS 2023:27) från utredaren Björn Eriksson, som undersökt hur digitala vårdkontakter ska regleras och finansieras framöver. Förslagen har nu varit ute på remiss, och Vårdföretagarna har idag lämnat in sitt remissvar efter en bred dialog med medlemsföretagen inom hälso- och sjukvården.

– Vårdföretagarna ställer sig huvudsakligen positiva till utredningens förslag, men vi vill också påtala vissa brister och risker med en del av förslagen, säger Daniel Forslund, utvecklingsansvarig för digitalisering på Vårdföretagarna.

– Det är en milstolpe att de digitala vårdtjänster som från början sågs som udda och perifera nu föreslås bli en lagstiftad skyldighet för alla vårdgivare att erbjuda. Detta är en stor seger framförallt för patienterna, men också för alla de modiga privata vårdgivare som var först i Sverige med att erbjuda den goda digitala tillgänglighet som patienterna förväntar sig, säger Daniel Forslund.

– Det är hög tid att sätta punkt i den känslomässiga nätläkardebatten, och övergå till en mer faktabaserad dialog med fokus på de reella problem som återstår att lösa, säger Daniel Forslund. Det är därför viktigt att utredningen punkterar en del seglivade myter kring den digitala vården efter en systematisk genomgång av rutiner för läkemedelsförskrivning, remittering, marknadsföring och kvalitetsarbete kopplat till digitala vårdgivare. Från Vårdföretagarna och våra medlemsföretag ser vi fram emot att forma framtidens ersättningssystem i nära dialog med både staten och huvudmännen, avslutar Daniel Forslund.

Det görs årligen över 6 miljoner digitala konsultationer i svensk primärvård enligt SKR:s verksamhetsstatistik (2021), vilket innebär att omkring 15 procent av alla öppenvårdskontakter inom primärvården nu görs digitalt. 74 procent av dessa besök görs hos privata vårdgivare, som varit pionjärer i att införa och använda digitaliseringens möjligheter för att öka tillgänglighet, kvalitet och kontinuitet för patienten samtidigt som det har givit personalen nya flexibla arbetsverktyg. Tack vare privata vårdgivares innovationsförmåga har den digitala utvecklingen av hälso- och sjukvården drivits framåt på ett tydligt sätt, vilket har gjort Sverige till ett ledande land i Europa när det gäller digitala vårdkontakter. Den ökade digitala mognad som detta har medfört gjorde att Sverige stod bättre rustat att hantera övergången till distanskontakter under den globala COVID19-pandemin.

Trots de betydande framsteg som gjorts under de 10 år som privata digitala vårdgivare erbjudit dessa tjänster, så har regelverk, vårdavtal och ersättningssystem inte anpassats för den nya verklighet som skapats, där digitala och fysiska kontaktmetoder används som kompletterande metoder för att möta patientens vårdbehov. Avsaknaden av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara regelverk på såväl nationell som regional nivå håller tillbaka utvecklingen och skapar problem för både beställare och utförare inom hälso- och sjukvården. Vårdgivarna drabbas av en ryckig och splittrad styrning, där grundförutsättningarna för verksamheten snabbt kan ändras utan rimlig framförhållning. Beställarsidan har ofta sämre underlag för kvalitetsuppföljning och kostnadskontroll jämfört med andra vårdformer, då man inte skapat verktyg för att följa upp digitala kontakter. Därför krävs ett gemensamt arbete mellan beställare, utförare och stat för att etablera trygga och hållbara regelverk som balanserar beställarens behov av kontroll med verksamhetens behov av utveckling.

Vårdföretagarna menar att kommande regelverk för digitala vårdtjänster så långt det är möjligt bör skapa enhetliga och likvärdiga villkor över hela landet, snarare än att överlåta till regionerna att fortsatt skapa ett lappverk av olika spelregler som utan koordinering ändras och skapar oönskade effekter för alla parter. Exempelvis bör regelverken för de plattformar som används för bedömning av patientens vårdbehov fastlås på nationell nivå, inte regional. En statligt reglerad grundnivå som sätter gemensamma definitioner och krav för alla vårdgivare, privata som offentliga, kombinerat med gemensamma avtalslösningar mellan beställare och utförare skulle kunna skapa den trygghet och långsiktighet som efterfrågas. 

Det behövs vårdavtal som inte detaljstyr valet av teknik, utan ger vårdgivaren frihet och incitament att utifrån situation och person använda den bäst lämpade kontaktmetoden för att möta ett vårdbehov. En grundprincip borde vara att vårdbehov och behandlingsresultat ska vara styrande, inte valet av teknik.

Vårdföretagarna anser att regionerna bör möjliggöra digitala vårdmöjligheter inom specialistvård på samma sätt som digital primärvård. Distanskontakt är en viktig del i en välfungerande primärvård, men ett lika viktigt verktyg för ökad tillgänglighet, kontinuitet och ett bättre resursutnyttjande inom specialistsjukvården. Den offentligt finansierade fysiska specialistsjukvården bör därför, på samma sätt som primärvården, kravställas på digital tillgänglighet som ett integrerat inslag i sitt ordinarie vårdutbud.