Sverige har under lång tid haft långa köer inom den specialiserade sjukvården. Det handlar om allt ifrån höft- och knäoperationer, gynekologiska ingrepp, starroperationer eller utredning och behandling för psykisk ohälsa. De långa väntetiderna och vårdköerna har vuxit rejält de senaste tio åren. 2014 väntade 15 000 patienter, eller 15 procent, längre än de 90 dagar som är den bortre gränsen i den nationellt lagstadgade vårdgarantin. 2023 väntade hela 69 000 patienter, eller 41 procent, längre än 90 dagar.
Totalt väntar över 600 000 patienter
Totalt väntar över 600 000 patienter på att antingen få en första kontakt, en undersökning eller en operation/åtgärd inom den specialiserade vården. Av dessa har fler än 183 000 väntat längre än vårdgarantin. Det spelar stor till i vilken region man bor. I en del regioner får mer än hälften av patienterna vänta längre än vårdgarantin och i andra regioner är siffran klart lägre. Vårdföretagarna följer utvecklingen av vårdköerna och ger varje månad ut en rapport där du kan se hur det ser ut i just din region.
De långa vårdköerna leder till mycket lidande för de som väntar. Lägre livskvalitet för den som har ont, inte kan se ordentligt eller på olika sätt måste förändra sina levnadsvanor på grund av väntetiderna. Därför borde det vara absolut högsta prioritet att få bukt med dem – så att alla får den vård de behöver i tid.
Det finns flera åtgärder som vi tror skulle förändra den nuvarande situationen till det bättre. Här är tre konkreta förslag:
En väsentligt kortad vårdgaranti (exempelvis 30 dagar i stället för 90) skulle göra det nödvändigt att göra upp med gamla ineffektiva strukturer och arbetssätt i vården. Men det krävs också att patienten får den makt och hjälp som krävs för att söka sig till en annan vårdgivare när den egna regionen inte klarar sitt uppdrag. Patienten bör ha rätt att få hjälp på annat håll, utan merkostnader för individen. Det skulle öka jämlikheten genom att beroendet till den region man bor i minskar.
Över hela landet finns effektiva vårdgivare som är redo att ge fler patienter den vård de behöver. Den kapaciteten nyttjas inte fullt ut idag. Sveriges 21 regioner bör se över sina egna verksamheter och fundera på var skattepengarna får bäst effekt för regionens invånare. De allra flesta regioner använder mindre än 2 procent av budgeten för specialiserad vård till att upphandla från andra vårdgivare. Det är sannolikt inte den optimala fördelningen om fler ska få vård i tid och medarbetarna en hållbar arbetssituation.
Den vård som kräver akutsjukhusens fulla arsenal av resurser ska naturligtvis utföras just där. Men betydligt mer av den planerade vården skulle kunna utföras på andra håll och därmed minska trycket på akutsjukhusen och deras medarbetare. Antalet vårdplatser på akutsjukhusen är mycket begränsat. Det är både effektivare och ofta betydligt bättre för patienten att få vård på mindre kliniker eller – exempelvis vid långvarig sjukdom – i hemmet.
Kontakta gärna oss på Vårdföretagarna via info@vardforetagarna.se så hör vi av oss till dig. Vi tar gärna del av din historia och uppmärksammar patientberättelser i olika sammanhang.