Vårdföretag vässar välfärden!
När välfärden är under press, och vård- och omsorgsverksamheter över hela landet börjar känna effekterna av ekonomiskt tuffare tider, är det många som släpper fokus på utvecklingsfrågor och lägger all kraft på huvuduppdraget att leverera vård och omsorg av högsta kvalitet. Men kan vi verkligen leverera högsta kvalitet om vi inte hela tiden driver utvecklingen framåt? Ska vi verkligen arbeta vidare med samma dåliga teknik som bidrog till att skapa resursproblemen?
Faktum är att det är i tider av kris som vi som mest av allt behöver de nya metoder och smarta tekniker som forskning och innovation kan ge oss. Det är hög tid att se även utveckling som en del av kärnuppdraget, och ge vårdgivare och medarbetare en chans att innovera och problemlösa i sin vardag!
Det största värdet med privata vårdgivare mäts ofta ur individens perspektiv som en fråga om ökad egenmakt, om självbestämmande och friheten att själv välja vilken vårdgivare man söker vård hos eller får stöd av. Är man medarbetare i vård och omsorg innebär privata utförare en frihet att välja bland olika arbetsgivare där man kan utveckla sin kompetens, göra lönekarriär eller ta nästa steg i yrkeslivet.
Men även om egenmakt och frihet för patienter och personal kanske är den mest självklara fördelen med dagens system, så har en mångfald av utförare i välfärden en kanske ännu större och rent samhällskritisk fördel: en dynamisk mix av privata, idéburna och offentliga vårdgivare ökar utvecklingstakten och vässar välfärdens förmågor!
Privata vårdgivare har på område efter område visat att man tar både sitt samhällsansvar och utvecklingsansvar på allvar. Det är inte en slump att privata vårdgivare har varit pionjärer i både teknisk och medicinsk utveckling på så många områden. Mångfalden av olika utförare blir även blir en mångfald av idéer på hur man kan lösa välfärdens utmaningar, på hur man kan organisera verksamheten, minimera onödig administration, få loss mer tid till patientmötet eller hitta helt nya sätt att individ- och behovsanpassa möten med hjälp av digitala lösningar.
Det var privata vårdgivare som först lanserade möjligheten till digitala vårdbesök, något som hela sjukvårdssystemet nu infört efter att miljontals patienter röstat med fötterna och valt en mer modern och tillgänglig mötesform. Vårdföretagarnas medlemmar har också hittat nya lösningar på vårdplatsbristen och kortat långa väntetider när de fått chansen att tänka om arbetsformer och arbeta på nya sätt. Flera goda exempel finns i kampanjen ”Nollvision för väntetider” där Modigo berättar om hur man hjälpt korta köerna till BUP i Västra Götalandsregionen, hur Praktikertjänst Ortopedi Stockholm har effektiviserat verksamheten för att kunna hjälpa fler, Doktor24 som genom digitala tjänster hjälper patienter över hela landet, Kry använder Ai för att spara vårdpersonalens tid, Capio S:t Görans sjukhus driver projekt med digitala vårdplatser och Ai som ska hjälpa till att upptäcka bröstcancer, listan kan göras lång.
Vad behövs då för att utvecklingen ska ta nya kliv, och vi ska kunna använda välfärdens resurser på ett klokt sätt och attrahera en ny generation som väljer att arbeta i vård och omsorg?
Framförallt behöver vi se varandra som partners, inte motståndare. Privata, idéburna och offentliga vårdgivare bär ett gemensamt samhällsansvar och tillsammans gör vi varandra och välfärden bättre! Det är en dynamisk kvalitetskonkurrens som driver utvecklingen framåt och vässar både metoder och förmågor om vi bara skapar rätt drivkrafter i avtal och ersättningssystem.
För att uppnå detta behövs också en ny form av styrning, där beställaren sätter skarpa krav på kvalitet och leverans, men skapar en frihet för vårdgivare och medarbetare att hitta vägen till målet. Det skulle frigöra både kreativitet, utvecklingskraft och inte minst arbetslust om välfärdens medarbetare får påverka sin vardag och lösa problem istället för att följa fyrkantiga regler från en annan tid. Glöm aldrig den makalösa förmåga till omställning och problemlösning som vård och omsorg visade under pandemin när byråkratin sattes på paus. Mindre detaljstyrning ger mer utveckling. Då kan vi tillsammans vässa välfärden för framtiden!