Finns det vård att förmedla kan den nationella vårdförmedlingen bli en succé

 Satsningarna på forskning ska inte glömmas i sammanhanget. Men det hänger ihop; forskning och utbildning förutsätter tid och att avlasta akutsjukhusen där en stor del av forskningen bedrivs är ett sätt att hitta den.  

Den nationella vårdförmedlingen kan bli ett viktigt redskap för att korta vårdköerna – men det måste finnas tillräckligt med vård att förmedla; utbudet behöver möta efterfrågan.  

När det gäller vårdköer handlar det sällan om ”onödig vård” – det handlar om människor som bedömts vara i behov av att operera ett knä, en höft, en långt gången grå starr eller göra en koloskopi.  Omkring 5 000 kvinnor ställs varje år i kö för att operera ett framfall. Med en kostnad på ungefär 35  000 kronor per operation skulle det kosta mindre än 45 miljoner kronor om samtliga dessa kvinnor faktiskt fick sina besvär åtgärdade. 30 miljoner kronor är en uppskattning av den totala prislappen för de 60  000 personer som varje år bedöms ha så allvarlig grå starr att en kataraktoperation är nödvändig.  

”Nationell vårdförmedling innebär att väntande patienter erbjuds vård hos en vårdgivare med kortare väntetider än i hemmaregionen, oavsett var i landet denna vårdgivare finns” skriver regeringen i sitt pressmeddelande. Den möjligheten finns så klart redan idag, men få regioner nyttjar den kapacitet som finns. Trots att det finns avtal med privata vårdgivare – blir patienterna kvar i köer ofta långt bortom vårdgarantin.

Frågan är hur stor del av de 250 miljonerna som bara under 2025 dediceras till den nationella vårdförmedlingen som kommer gå till vård som faktiskt utförs.  

Samverkan mellan alla de aktörer som står redo att bidra kommer vara avgörande för en bättre hälso- och sjukvård i Sverige. Det är hög tid nu att visa det mod och den handlingskraft som krävs för att hålla löftet till medborgarna om vård i tid. Vårdföretagarna står redo med förslag om hur det kan gå till.