Månadens vårdkörapport: Väntetiderna inom vuxenpsykiatrin ökar – längre idag än 2023 och 2022
55 % av alla som väntar på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin har väntat för länge
Antalet personer som väntat längre än 90 dagar på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin uppgick i juli 2024 till 6 800 personer. Det motsvarade 55 procent av samtliga personer som väntat på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin. Antalet som väntat på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin längre än 90 dagar var klart högre i juli 2024 än i juli 2023 och juli 2022. I tre regioner; Region Blekinge, Region Norrbotten och Region Värmland var andelen över 80 procent.
Antalet personer som väntat längre än 90 dagar på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin uppgick i juli 2024 till 6 800 personer. Det motsvarade 55 procent av samtliga personer som väntat på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin. Antalet som väntat på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin längre än 90 dagar var klart högre i juli 2024 än i juli 2023 och juli 2022.
Stora regionala skillnader
Andelen av de som väntat på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin låg i juli 2024 i det närmaste på samma nivå som motsvarande månad 2022 men högre än i juli 2023. Det är mycket stora skillnader mellan regionerna i andelen som väntat längre än 90 dagar på en åtgärd inom vuxenpsykiatrin. I tre regioner; Region Blekinge, Region Norrbotten och Region Värmland var andelen över 80 procent.
I ytterligare elva regioner var andelen som väntat längre än vårdgarantin på 90 dagar över 50 procent. I fem regioner var andelen under 50 procent. För två regioner, Region Kronoberg och Region Västernorrland, saknas det statistik.
– I juli hade 83 000 personer väntat längre än vårdgarantin på 90 dagar för en åtgärd eller operation inom den planerade specialistvården. Det är det högsta antalet någonsin i julimånad och tre gånger fler än i juli för 10 år sedan. Det är en mycket dyster utveckling, säger Björn Arnek, branschekonom.
– Det är knappast överraskande men likväl oroande att väntetiderna är så långa och att möjligheten till vård ser så olika ut över landet. Samhällskostnaderna för psykisk ohälsa är stora, och det mänskliga lidandet är stort. För alla är det så klart bättre om resurserna läggs på att se till att människor i första hand kan få hjälp till hälsa före behoven blir så stora att specialistpsykiatrin behövs. Den lagstadgade tidsgränsen för vård borde gå att lita på – men det går inte idag, säger Karin Elinder, näringspolitisk expert sjukvård.