Hoppa till innehåll

En latinsk dans nedanför Machu Pichu på livets höst

Det är fredag eftermiddag en höstdag i Midsommarkransen i Stockholm. Ute närmar sig hösten med mörkare kvällar och kyliga vindar. Men inne på äldreboendet La Casa pågår dans till heta latinska rytmer.

Musiken slår mot oss som en vägg när hissdörrarna öppnas. I rummet spelas latinska rytmer av ett band med trummor, gitarr och tamburinen pandereta. Sångaren sjunger en smäktande kärlekssång. De flesta boende sitter kvar i de stora blå fåtöljerna och vaggar i takt med musiken, men några är uppe och dansar med undersköterskorna. 

– Idag är det latinsk dans, säger Luis Quiroga som är verksamhetschef på La Casa. Våra boende är vana vid dessa rytmer från sina hemländer och här kan de vila i sin kultur och sitt språk. 

På väggarna hänger stora fondväggar med motiv från Sydamerika. På en plansch ser man en vy över Valparaiso i Chile. 

– Det är ett foto från 1980-talet för att de ska kunna känna igen sig hur det var när de var yngre, säger Luis Quiroga.

Spanska och latinamerikanska influenser på äldreboende med spansk profil

La Casa är ett äldreboende med spansk profil i Midsommarkransen med 33 platser varav 25 för somatiskt sjuka och 8 platser för dementa. La Casa drivs av företaget Kavat Vård som också driver boendet Persikan för persisktalande. På La Casa pratar alla i personalen spanska och här firas både latinamerikanska och svenska högtider. Varannan fredag är det tango och varannan vecka latinska sånger i samlingssalen. 

Bortsett från det sociala värdet av att bejaka de boendes ursprungskultur finns det också tydliga medicinska fördelar. För äldre som tappat svenskan bidrar det spanska språket till att skapa ett tryggt och positivt sammanhang.

– Många som till exempel kom till Sverige på 1970-talet har ju haft ett helt vuxet yrkesliv här. De har jobbat i Sverige i flera decennier och lärt sig prata bra svenska, men när de drabbats av till exempel Alzheimers så försvinner det svenska språket. Man pratar osammanhängande på spanska och kan inte förklara sig riktigt. Skulle den här gruppen äldre vara placerade på ett vanligt boende skulle de hamna i en ofrivillig isolering. Det är där vi kommer in, säger Luis Quiroga.

Undersköterskan Evelyn Jimenez kom själv från Chile till Sverige 1986 och ger ett exempel. En man som flyttade in på La Casa bodde på ett vanligt boende med svensktalande personal och hade jättesvårt att kommunicera när han drabbades av Alzheimers. 

”När han kom till oss förändrades allt. Man såg direkt wow-känslan när han steg urhissen. Han hade kommit hem.”

Evelyn Jimenez , undersköterska

– När han kom till oss förändrades allt. Man såg direkt wow-känslan när han steg ur hissen. Han hade kommit hem. På bara några veckor blev han helt förändrad, han blev lugn och trygg och kunde börja umgås med andra och log och pratade. Hans anhöriga berättade att han var en helt ny människa som kunde skratta igen, säger Evelyn med stolthet.

Gemensam historia och språk skapar trygghet för de äldre

Men det handlar inte bara om språket.

– Många gånger har vi en gemensam historia och jag förstår exakt vad de menar. När en dam berättar om hur hon tog bussen i Chile så vet jag precis vad hon menar och hur bussarna såg ut där, säger Evelyn. 

Hennes kollega fyller på.

– Vi som kommer från latinska länder pratar mycket mer med hela kroppen. Jag jobbade tidigare på ett boende där många tittade på mig när jag kramade alla hela tiden. Här gör vi alla det och de boende är vana vid det, skrattar undersköterskan Dorcas Sainz som har sitt ursprung i Bolivia.

Luis Quiroga berättar om fler skillnader.

– I Sverige har vi en helt individanpassad omsorg och det är bra. Men många av våra boende kommer från kulturer där man kanske är mer grupporienterade och vill göra saker tillsammans hela tiden. Det bejakar vi här, säger Luis Quiroga.

Resultatet blev faktiskt ännu mycket bättre än vad jag hade hoppats. Alla känner igen sitt Latinamerika

Luis Quiroga, verksamhetschef

Allt formellt arbete, som dokumentation och läkarkontakter sker dock på svenska och det finns inga hinder för svenskar att bo här.

– Vi har en farbror utan kopplingar till Latinamerika som kom hit tillfälligt, men han trivdes så bra, så han ville stanna, säger Luis Quiroga.

Korta beslutsvägar hos privata aktörer uppskattas av anställda

Luis Quiroga har lång erfarenhet från kommunal verksamhet och tycker att det finns flera fördelar med att nu arbeta hos en privat omsorgsaktör. 

– När vi ska besluta om ett projekt går det snabbt och beslutsvägarna är korta. Jag sa till exempel till ledningen och styrelsen att jag ville sätta upp stora fondväggar med motiv från Latinamerika och fick förklara vad jag trodde skulle bli resultatet. Det fick jag igenom direkt. Kör på och prova, sa de.

Så när man nu promenerar runt på La Casa ser man stora bilder i varje korridor. Det är stränder, städer och gränder från Sydamerika och Spanien. Mitt i en korridor fyller storslagna Machu Pichu i Peru upp hela väggen. 

– Resultatet blev faktiskt ännu mycket bättre än vad jag hade hoppats. Alla känner igen sitt Latinamerika, avslutar Luis Quiroga.