Coronapandemin har satt sjukvården under stor press. Många besök, utredningar, operationer och behandlingar har ställts in, eller skjutits upp, under de senaste månaderna. Nu måste väntande patienter, som annars riskerar att fara illa, tas om hand. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionens partners i arbetet för att ge patienter den vård de behöver. Här är Vårdföretagarnas förslag för att fler ska få vård snabbare.

1. Dialog med de privata vårdgivarna om hur de kan bidra

I de flesta regioner har den planerade specialistvården varit starkt begränsad under pandemin. Nu frestar pandemin åter starkt på sjukvårdens personal och sjukvårdens kapacitet, genom snabbt eskalerande vårdbehov med svårt sjuka patienter i covid-19. Då blir det särskilt viktigt att akutsjukhusen kan fokusera sina resurser på de patienter som verkligen behöver deras hela kompetens och arsenal.

Samtidigt bör regionerna i möjligaste mån säkerställa att den planerade sjukvården påverkas så lite som möjligt. Detta dels för att inte öka vårdskulden ännu mer, dels för att många av de patienter som i våras fick sin vård uppskjuten av patientsäkerhetsskäl behöver få sina vårdbehov tillgodosedda. Sjukdomstillstånd, operationer och andra ingrepp som går att ta hand om utanför akutsjukhusens väggar bör snabbt och i största möjliga mån slussas över till andra vårdgivare. Det handlar både om planerade ingrepp och operationer som inte kan vänta. På så vis kan vi använda hela sjukvårdssystemets kapacitet optimalt.

2. Upphandla snabbt ökad vårdkapacitet

En traditionell upphandlingsprocess kan vara tidsödande, vilket är en nackdel när regionerna har behov av att snabbt öka vårdkapaciteten. Pandemin är dock att betrakta som en oförutsedd omständighet för alla upphandlande myndigheter, enligt EU-kommissionen. Ställningstagande gäller främst möjligheten att direkttilldela kontrakt på grund av synnerlig brådska, men bör enligt Upphandlingsmyndigheten även gälla för möjligheten att göra ändringar av ramavtal och kontrakt.

Stora vårdbehov som uppstått till följd av att pandemin har trängt undan operationer och behandlingar av andra allvarliga sjukdomar och tillstånd borde rimligen också kunna klassas som oförutsedda händelser. På motsvarande sätt torde stort ökat behov av rehabiliteringstjänster för personer som drabbats av COVID-19 kunna klassas som en oförutsedd händelse och hanteras på motsvarande sätt. Någon rättslig prövning av här nämnda situationer har dock, såvitt känt, ännu inte skett.

En mer utförlig beskrivning för hur regioner kan gå tillväga för att a. Öka vårdvolymen hos vårdgivare som regionen redan har avtal med och b. Nyttja regelverket för att snabba på upphandlingsprocessen finns här.

3. Nyttja vårdvalens möjligheter till ökad vårdkapacitet

Vårdval ger regionerna en större möjlighet att snabbt öka vårdvolymerna. Ett LOU-upphandlat avtal innehåller takvolymer och storleken på inköpen i avtalet ska anges i både värde och kvantitet. I vårdvalsavtalen finns inga takvolymer utan vårdgivarna kan öka vårdvolymerna utifrån sin möjliga kapacitet.

Vårdvalen ger också andra möjligheter att ändra befintliga avtals innehåll, eftersom de bygger på lagen om valfrihetssystem (LOV). Ett valfrihetssystem kan revideras återkommande, vilket innebär att villkor och ersättningsnivåer får justeras. Avtal som tillkommit enligt LOV kan därmed löpande förändras genom justeringar av villkor. Det är en stor skillnad jämfört med LOU-upphandlingar.

Vård­företagarnas bedömning är att regioner, i dialog med vårdgivarna, skulle kunna öka vårdkapaciteten, med anledning av pandemin genom a. Vårdval i olika delar av den planerade specialistvården och b. Förbättra förutsättningarna till ökade vårdvolymer i befintliga vårdval. En mer utförlig beskrivning för hur det kan gå till finns här.

4. Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk vård

Under krisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionens mottagningar, som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Regioner har tagit bort hinder i regelverk och ersättningssystem för att underlätta utvecklingen. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg.

Det vore olyckligt om regioner återinför regler som hindrar utvecklingen av digifysisk vård. Fortsatt utveckling av regelverk och ersättningssystem behövs, i dialog med vårdgivarna, för att stimulera distansmonitorering och andra sätt att möta patientens behov på distans.

5. Ge patienten rätt att söka också slutenvård över regiongränserna

Regleringen i patientlagen om att patienter kan söka vård i annan region omfattar endast öppenvård. Det innebär att patienter som t.ex. behöver göra en operation som kräver slutenvård inte fritt kan söka vård hos en vårdgivare i en annan region. Detta bör ses över.

Regering och riksdag bör, till följd av pandemin, utvidga patientlagen så att patientens rätt att söka vård hos vårdgivare i andra regioner också omfattar slutenvård.

6. Satsning på 1177 för att underlätta för patienten att få vård snabbare

Pandemin ökar angelägenhetsgraden när det gäller att underlätta för patienten att söka vårdgivare i en annan region och kunna jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. En begränsande faktor är att det finns uppdämda vårdbehov på många håll i landet, vilket gör att väntan på vård kan bli lång därför att vårdgivare inte har kapacitet att ta emot alla som söker vård. Inte desto mindre bör de möjligheter som står till buds att nyttja vårdkapacitet i andra regioner nyttjas för att försöka korta köerna i vården.

Vård­företagarna förslår att detta göra genom a. Ny informationssatsning via 1177 om möjligheterna att fritt välja öppenvård och b. Utveckla möjligheterna att jämföra vårdens väntetider och kvalitet på 1177. En mer utförlig beskrivning för hur det kan gå till finns här.

7. Snabbspår för att undanröja vårdmomsen

Vårdmomsen innebär kraftiga fördyringar av verksamheten för vårdgivare som anlitar legitimerad vårdpersonal som är egen­företagare eller inhyrda. I ett läge när sjukvården snabbt behöver öka kapaciteten under en period är vårdmomsen ett allvarligt hinder.

Den statliga utredning som ser över vårdmomsen ska inte vara klar förrän i april nästa år. Med tanke på de stora vårdbehoven behöver lagändringar komma snabbare på plats.

Analys och statistik om vårdskulden

På Vårdföretagarnas särskilda sida om vårdskulden hittar du mer information. Här uppdaterar vi löpande om läget nationellt och i din region.