Nytt avgörande i EU-domstolen – dags att slopa den svenska vårdmomsen

Målet i EU-domstolen (C-657/19) handlade om huruvida den tjänst som en sjuksköterska utförde genom att upprätta utlåtanden om patienters vårdbehov till en vårdkassa i Tyskland omfattades av undantaget från moms (artikel 132.1 g i momsdirektivet). Den tyska domstolen ifrågasatte att undantaget var tillämpligt eftersom tjänsterna tillhandahölls av en underentreprenör.

EU-domstolen framhåller att momsundantaget kan tillämpas i flera led. Som Ernst & Young konstaterar i sin kommentar till domen säger EU-domstolen till och med uttryckligen att avgörandet i C-594/13, ”go fair” Zeitarbeit inte ska tolkas på så vis att undantaget inte är tillämpligt i flera led.

EU-domstolen slår också fast att artikeln i momsdirektivet inte ställer några villkor avseende mottagaren av tjänsterna. EU-domstolen påminner om att syftet med undantaget är att minska kostnaderna för tjänsterna, vilket i sig inte är beroende av till vem de tillhandahålls. Som Deloitte konstaterar i sin kommentar till domen ställs alltså inga krav på att tjänsterna ska tillhandahållas patienten eller omsorgstagaren direkt.

Högsta Förvaltningsdomstolen och Skatteverket har gjort bedömningen att inhyrning av vårdpersonal och många underentreprenörslösningar i vård och omsorg ska beläggas med moms. Den svenska momstolkningen har fått till följd att bemanningen av många privata vårdgivares verksamheter har fördyrats kraftigt och den har slagit sönder mångåriga samarbeten mellan vårdgivare.

Vårdföretagarna uppmanar både Skatteverket och den pågående statliga utredningen om vårdmomsen att noga beakta det nya förhandsavgörandet från EU-domstolen. Det bör kunna ligga till grund för att ändra den nuvarande svenska momstolkningen, så att den skadliga vårdmomsen slopas. Det skulle få stor betydelse för kompetensförsörjningen i den privat drivna vården och omsorgen och uppnå momsundantagens syfte – att minska kostnaderna i vården.