”Risk för korruption med nya upphandlingsregler”

Regeringen vill att delar av Reepaluutredningens förslag om ändrade regler vid upphandling av välfärdstjänster ska bli lag. Nästan alla upphandlingsregler som garanterar likabehandling, öppenhet och proportionalitet tas i så fall bort. Det bäddar för problem, skriver företrädare för Almega med flera.

Regeringen vill att delar av Reepaluutredningens förslag om ändrade regler vid upphandling av välfärdstjänster ska bli lag. Nästan alla upphandlingsregler som garanterar likabehandling, öppenhet och proportionalitet tas i så fall bort. Det bäddar för problem, skriver företrädare för Almega med flera.

Samtidigt är LOU ett bra verktyg för landets alla offentliga inköpare. Det ger dem rätten på sin sida om någon politiker eller högre tjänsteman skulle vilja frångå reglerna. Rätt använd är alltså LOU ett utmärkt verktyg och vi ser också fler myndigheter än tidigare som sköter sina inköp bättre och bättre. Fler avancerade upphandlingar som väcker intresse hos entreprenörer som kan bidra till välfärdens utveckling.

På senare tid har regeringen börjat förändra LOU i takt med insikten om inköpens strategiska och politiska betydelse. Först kom reglerna om tvingande arbetsrättsliga villkor då upphandlingars värde överstiger tröskelvärden, vilket är 1,9 miljoner kronor för kommuner och landsting.

Och nu vill man ta nästa steg. Regeringen vill att delar av Reepaluutredningens förslag om att skära bort LOU vid upphandling av välfärdstjänster (vård, skola och omsorg) ska bli lag.
I korthet handlar regeringens förslag om att ta bort nästan alla upphandlingsregler som garanterar likabehandling, öppenhet och proportionalitet.

Signalerna från regeringen att upphandlingar av välfärdstjänster ska följa ett minimum av regler är minst sagt oroväckande. Än värre är att tjänster med lägst värde inte ska ha några regler alls. När regler plockas bort blir det möjligt att skapa ett upphandlingsunderlag som anpassas för en särskild leverantör. Annonseringen blir tillgänglig för alla, men det går inte att få felaktigheter prövade i domstol. Med regeringens förslag öppnas dörren för godtycke och korruption. Man kan inte värja sig från misstanken att detta görs för att gynna andra aktörer på bekostnad av företagen.

Detta får allvarliga följder på den offentliga marknaden. Leverantörer kommer tycka att det är meningslöst att vara med och lägga anbud. Minskad konkurrens leder till ökade kostnader och de leverantörer som får fortsätta leverera tappar successivt i konkurrenskraft. Korruptionsrisken ökar markant.

Vi har sett det förr. Sverige som land är inte förskonade från mutor och korruption. Exempel från närtid finns bland annat från Göteborg, Statens fastighetsverk och från Trafikverket. Så sent som i mars i år initierade regeringen ett arbete mellan myndigheter för att motverka förekomst av korruption. Det är bra, men det får inte motverkas i den andra änden.

Det är viktigt med fri konkurrens på den offentliga marknaden. Genom insyn och öppenhet säkerställs alla leverantörers möjligheter att kunna lämna anbud till den offentliga sektorn. Samtidigt som också andra delar av samhället kan få insyn i verksamheterna. Därmed får kommuner, landsting och stat tillgång till de bästa kontrakten. Dessutom minimeras riskerna för mutor och korruption.

Är det då bara vi som tycker såhär om regeringens förslag? Konkurrensverket är mycket tydliga i sin kritik: "Som författningsförslaget är formulerat i promemorian finns i stort sett obegränsade möjligheter att vid upphandlingar under tröskelvärdet, som saknar gränsöverskridande intresse, utforma annonsen och förfrågningsunderlaget så att någon konkurrens inte uppstår." Om man lämnar myndighetssvenskan så innebär detta en svidande kritik av regeringens förslag. Och detta från regeringens egen expertmyndighet på området.

De allra flesta verkar vara överens om att reglerna i offentlig upphandling kan och bör förenklas. Leverantörer upplever upphandlingar som byråkratiska processer och en majoritet väljer att avstå ifrån att lägga anbud. Mycket kan förklaras av en komplicerad tillämpning men även av upphandlingslagarnas omfattning. Regeringens pågående översyn av upphandlingsregler som inte omfattas av EU-direktiv är därför välkommen. Men varför läggs ett förslag om upphandlingsregler för välfärdstjänster när det redan pågår en större översyn av upphandlingsreglerna?

Idéburna aktörer är viktiga för mångfalden och valfriheten och måste ha samma förutsättningar. Det verkar finnas krafter som vill ge fördelar till den idéburna sektorn i upphandlingar eftersom de uppfattas som missgynnade. Den offentliga upphandlingsstatistiken pekar emellertid på det motsatta. Det visar sig att när idéburna aktörer lägger anbud i offentliga upphandlingar i konkurrens så vinner de oftare än vad företag gör. Aktörer i den idéburna sektorn står sig alltså mycket väl i konkurrensen.

Att ändra lagen så att det blir tillåtet att börja skriva upphandlingsunderlag riktade till vissa utförare och tilldela kontrakten efter godtycke kommer inte gynna vare sig de idéburna aktörerna och inte samhället i stort. I ett längre perspektiv är vi alla förlorare på ett sådant system.

Andreas Åström
näringspolitisk chef Almega

Natali Phalén
generalsekreterare Institutet mot mutor

Stefan Koskinen
förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen

Fredric Skälstad
branschchef Almega Utbildningsföretagen

Håkan Tenelius
näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Stefan Holm
näringspolitisk expert Almega

Artikeln är publicerad SvD näringspolitik
https://www.svd.se/risk-for-korruption-med-nya-regler-for-upphandling