Hoppa till innehåll

På mötet gick vi igenom flera viktiga frågor, bland annat omvårdnadsbehov i vissa mer komplexa fall där det förekommer beroende och/eller psykisk ohälsa, samlokalisering och skillnaden i krav på tillståndspliktiga privata verksamheter och de kommunalt drivna verksamheterna.

En svår och viktig fråga som vi lyfte är skillnaden mellan föräldraansvar i det egna hemmet och de verktyg LSS-bostäder för barn och ungdomar har. Som förälder har man rätt och ansvar att exempelvis ta ifrån sitt barn mobiltelefonen sent på kvällen, att hindra barnet från att spela dataspel nattetid eller att lägga en alltför stor del av fritiden på att titta på YouTube eller TikTok. De flesta föräldrar tycker att detta är en självklarhet, rentav en skyldighet. Spelar man för sent på kvällen orkar man ju inte gå till skolan dagen därpå. För föräldrar vars barn bor i en LSS-bostad gäller dock andra regler. Att ta ifrån ett barn eller ungdom mobiltelefonen eller plattan är en begränsningsåtgärd.

Det man som förälder upplever sig skyldig att göra, är alltså förbjudet på LSS-boendet. Att föräldrar önskar att boendet begränsar användningen av internet eller telefon påverkar inte heller boendets rätt att göra detta. Här menar vi att det behövs en bred diskussion om synen på mobiltelefoner och möjligheten att begränsa användningen av dem. Det normala föräldraansvaret måste också kunna utövas på LSS-boenden.

Vi lyfte i samtalet med Socialstyrelsen fler exempel på icke-tillåtna begränsningsåtgärder som vi ser att man måste kunna föra en nyanserad dialog kring. Det är inte självklart, menar vi exempelvis, att det ska vara förbjudet att ha ett lås på knivlådan.

Det här är svåra och komplexa frågor, men vi menar att alla parter har ett gemensamt ansvar att bidra i en nyanserad dialog, så att vi hittar bra vägar framåt. Vårdföretagarnas medlemsföretag har stor kunskap och bidrar gärna med denna i utvecklingen.