Utredning om digitala vårdgivare i primärvården
I juni tillsatte regeringen en utredning om digitala vårdgivare i primärvården, som bl.a. ska göra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för digital utomlänsvård och se över vilka krav som ska ställas på digitala vårdtjänster.
Under ett dialogmöte i måndags träffade ett tjugotal av Vårdföretagarnas medlemsföretag utredaren, generaldirektör Björn Eriksson och hans medarbetare, för att delge sina idéer, inspel och synpunkter på de frågeställningar och uppdrag som utredningen ska belysa.
Vårdföretagarnas Daniel Forslund, utvecklingsansvarig för digitalisering, berättar mer om utredningen och dialogmötet.
Vad är syftet med utredningen?
– Utredningens uppdrag är att se över hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen primärvård, och öka integrationen mellan den fysiska och digitala vården så att det främjar ökad kontinuitet och närhet för patienten. Det största området som utredningen tittar på är hur framtidens ersättningssystem ska se ut för vårdgivare som erbjuder nationella digitala tjänster. Man har också fått en del spåecifika frågeställningar kring remittering, läkemedelsförskrivning och kvalitetsuppföljning av digitala vårdtjänster som man ska lämna förslag på.
Vad kan Vårdföretagarnas medlemmar bidra med till utredningen?
– Eftersom det är våra medlemsföretag som har längst erfarenhet från att erbjuda digitala vårdtjänster till patienter över hela landet, så besitter de en ovärderlig kunskap utifrån både vårdverksamhetens och patienternas perspektiv. En ny nationell reglering och kanske ny lagstiftning på detta område måste grunda sig i vårdens praktiska erfarenheter från den nya digifysiska vården, och under mötet kunde vårdgivarna ge många konkreta exempel som utredningen kommer ha nytta av. Vi ska också se om vi kan hjälpa till med statistik och kunskap från vårdgivarna för att ge ett bättre faktaunderlag till många av de mer detaljerade frågeställningar som utredningen ska undersöka kring remissflöden, läkemedelsförskrivning osv. Det blev tydligt under dialogmötet hur engagerade vårdgivarna är i dessa frågor, oavsett om man är en liten nischad specialistverksamhet eller om man är en stor och etablerad vårdgivare med verksamhet över hela landet.
Hur tycker du att dialogmötet gick?
– Det var en oerhört engagerad och konstruktiv dialog mellan utredningen och våra medlemsföretag, och jag är särskilt glad att så många vårdgivare deltog då de kunde ge olika infallsvinklar på frågorna och visa hur de digitala vårdtjänsterna nu används inom så många olika delar av vården. Det lyftes exempel från ätstörningsvården, psykiatrin, primärvården och specialistsjukvården, vilket visar att tekniken nu är integrerad i så många delar av hälso- och sjukvårdens verksamheter och har mognat ännu mer under pandemin. Detta var en bra start på en dialog med Björn Eriksson och hans medarbetare i utredningen som jag ser fram emot att hålla levande under hela utredningens arbete!
Var det något särskilt som flera medlemsföretag tog upp?
– De perspektiv som många lyfte handlar om behovet av att bygga en ny avtalsstruktur och ersättningslogik som belönar innovation och utveckling, och inte detaljstyr vilken teknik som ska användas eller ej. Alla var också tydliga med att det behövs ett nationellt system med principer som tillämpas i alla delar av landet, istället som idag där möjligheten att använda digitala verktyg kan skilja sig åt mellan olika vårdavtal även inom en region. Här finns stor potential att använda vårdens resurser bättre om man digitalt kan stödja patienter i delar av landet där det råder brist på kapacitet eller viss specialistkompetens. Flera underströk också behovet av att skapa en likvärdig granskning av alla olika kontaktvägar mellan vård och patient, så att fokus läggs på vårdens kvalitet, innehåll och resultat istället för om man använde telefon, chatt, video eller ett fysiskt besök för att hjälpa patienten. Samma höga krav ska gälla för alla former som vården erbjuds!
Vad händer härnäst – när ska utredningen vara klar?
– Utredningens uppdrag sträcker sig till augusti nästa år, och det är främst under hösten och vintern som arbetet med att utarbeta förslagen kommer att göras. Därför är det särskilt viktigt att vi har en tät dialog med vår bransch nu i den inledande fasen då tempot är högt. Sedan kan det såklart ske förändringar i samband med att den nya regeringen tillträder. Om det kommer tilläggsdirektiv kan både nya frågor tillföras, och tiden förlängas. Men det återstår att se.