Privata vård- och omsorgsgivare hävdar sig väl i Jobbhälsoindex

Nyligen uppmärksammade jag Universums undersökning Sveriges bästa arbetsgivare, där fyra av våra stora medlemsföretag landar en plats på topp 50-listan.

I den här texten går jag djupare in på resultaten i Jobbhälsoindex 2021, där medarbetare i vård och omsorg svarat på frågor om hur de trivs med sitt arbete. Undersökning ger värdefulla insikter om styrkor att lyfta fram för att attrahera och behålla duktiga medarbetare, men också utvecklingsområden att arbeta med. I mätningarna ställs resultaten i relation till övriga arbetsmarknaden, vilket gör det möjligt att dra vissa slutsatser om vad som utmärker yrken inom vård och omsorg, positivt som negativt.

För att sammanfatta resultaten i en mening: Det finns mycket positivt att lyfta fram och privata vård- och omsorgsgivare hävdar sig väl.

Vi börjar med frågan där medarbetarna ombeds att göra en övergripande bedömning av huruvida de är nöjda med sitt arbete eller inte. Medarbetare i vård och omsorg gör en liknande bedömning som medarbetare på övriga arbetsmarknaden. Sjukvård i privat regi sticker ut positivt, medan omsorg i kommunal regi hamnar en bit under snittet.

Det största gapet mellan vård och omsorg jämfört med övriga arbetsmarknaden syns i frågan om hur medarbetarna upplever sjukfrånvaron på arbetsplatsen. I vår sektor upplevs den som klart högre än på arbetsmarknaden generellt. Det är i linje med hur det faktiskt ser ut i verkligheten – sjukskrivningstalen är högre. Något högre i offentlig sektor än privat, vilket avspeglas i undersökningen. Här finns behov av nya insatser för att undvika sjukskrivningar. Det är enkelt att motivera av flera skäl. Höga sjukskrivningstal innebär lidande för de individer som drabbas och är samhällsekonomiskt kostsamt.

Vi går över till medarbetarnas syn på den högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten och kan notera två saker. För det första är medarbetare generellt på arbetsmarknaden ganska svalt inställda till ledningens förmåga. För det andra syns här relativt stora skillnader mellan privata vård- och omsorgsgivare och kommuner och regioner.

Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten skattas alltså högre av medarbetare som arbetar i privat regi. Den tendensen är genomgående i närliggande frågor som handlar om ledarskap på olika nivåer, exempelvis den om huruvida närmsta chef behandlar dig och dina kollegor rättvist.

Liknande resultat syns i den mer övergripande frågan om huruvida medarbetaren anser sig rättvist behandlad av arbetsgivaren.

En annan del i undersökningen handlar om möjligheten att påverka sin arbetssituation, bland annat avseende arbetsuppgifter och arbetsbelastning. På frågan om huruvida medarbetaren är nöjd med möjligheten att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras syns inga stora skillnader jämfört med övriga arbetsmarknaden. På vårdområdet är resultaten likartade för de privata och offentliga verksamheterna. Inom omsorgen är däremot läget ett annat. Där syns tydliga skillnader, vilket framgår av diagrammet nedan.

Finns det möjlighet att få hjälp och stöd vid hög arbetsbelastning? På den frågan noterar vi inga stora skillnader mellan privata verksamheter i vård och omsorg och övriga arbetsmarknaden. Däremot ser vi skillnader mellan privata verksamhet och offentliga, i synnerhet inom omsorgen.

Vi närmar oss nu slutet av mitt blogginlägg om Jobbhälsoindex, men jag har några diagram kvar att redovisa. Oavsett vem du är och i vilken bransch du verkar är svaret på frågan ”ser du fram emot att gå till jobbet?” avslöjande. För en arbetsgivare är det en värdefull fråga som ger möjlighet till den naturliga uppföljningen ”vad behöver förändras för att du ska se fram emot att gå till jobbet?”. Lösningen kan vara enkel eller kräva större insatser.

Här syns inga större skillnader mellan medarbetare i vård och omsorg och övriga arbetsmarknaden. Privat sjukvård sticker ut något i positiv bemärkelse.    

Nästa fråga, huruvida medarbetaren rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation, säger en hel del om arbetsplatsernas attraktivitet. Att ha medarbetare som rekommenderar organisationen kommer tveklöst att underlätta rekryteringsinsatser. Särskilt viktigt är det naturligtvis i sektorer där det är brist på kompetenta medarbetare. Kommunala omsorgsverksamheter har, att döma av svaren, något större utmaningar här.

Jag avslutar med ett diagram där vård och omsorg om inte utklassar, så åtminstone utmärker sig från övriga arbetsmarknaden. På frågan om arbetet är meningsfullt. Det anser en överväldigande majoritet av medarbetarna. Här finns stora möjligheter för såväl enskilda arbetsgivare som arbetsgivar- och fackliga organisationer att lyfta fram en klar fördel med att välja en karriär inom vård och omsorg. Fler kan få upp ögonen för de viktiga, meningsfulla och givande yrkena inom våra sektorer.

Om Jobbhälsoindex
Jobbhälsoindex är landets största årligt återkommande medarbetar- och arbetsmiljöundersökning som är representativ för hela arbetsmarknaden. Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ca 10 000 respondenter i ett representativt urval av svenskar i åldern 20–65 år som arbetar minst halvtid.
Av totalt 9 582 respondenter ingår ca 1 750 personer inom näringsgrenen vård och omsorg.
Jobbhälsoindex tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB i samarbete med Svenskt Kvalitetsindex, SKI.