Debattartikel Dagens Medicin – Primärvården behöver mer resurser
”Primärvårdens ersättning måste växa med uppdraget” Staten och regionerna måste satsa ordentliga resurser som på likvärdiga villkor kommer verksamheterna till del – oavsett vilken regi de drivs i, skriver Karin Elinder, Vårdföretagarna.
Ambitionen att ställa om sjukvården till en god och nära vård förenar i dag de allra flesta, politiskt så väl som professionellt. I det har primärvården och framför allt husläkarverksamheterna en central roll. Att stärka den rollen lyfts som prioriterat, nationellt såväl som regionalt.
Myndigheten för Vårdanalys rapport om frågan är därför egentligen märklig: ”Mycket av arbetet inom omställningen har hittills bedrivits på strategisk nivå men utan synliga effekter i verksamheterna”, står det i sammanfattningen. Detta är dock inte överraskande, utan ligger i linje med tidigare granskningar. Redan 2020 varnade Vårdföretagarna för uteblivna effekter inom primärvården om inte löftena kompletterades med handling. Det här är också en bild som ofta bekräftas av verksamheterna själva.
För att säkerställa att primärvården stärks i stället för att utarmas krävs att den prioriteras i handling – inte ord. Digital utveckling mot ett mer effektivt och patientorienterat arbetssätt kan förbättra vård och arbetsmiljö. Samma sak gäller insatser för att faktiskt lyfta bort administration som inte kräver läkarkompetens från läkarna. Men även sådana effektiviserande omställningar kräver tid – och reella investeringar.
Att ta hand om allt fler – och med ett allt större uppdrag i form av samordning, prevention och uppföljning – tar tid. Att möta de förändrade behoven hos medborgarna tar tid. Att utveckla nya metoder för omhändertagande, delta i forskning och bidra till att utbilda fler kollegor, samt säkerställa kompetensutveckling av den befintliga personalen för att följa de medicinska framstegen – det tar tid. Det är ingen enkel ekvation när resurstilldelningen inte ökar i samma omfattning.
Att primärvårdens uppdrag och ansvar utökas är bra. Men utrymmet för att klara detta behöver skapas – helst innan patienterna kommer. Det räcker inte att under en stor omställning skruva på modeller för ersättningen, utan ersättningens storlek måste växa med uppdraget. Annars sätts patienter såväl som arbetsmiljö på väntelista.
Omkring hälften av all primärvård erbjuds i dag av privata utförare. De har således en central roll i dagens och framtidens primärvård. En mångfald av utförare behöver säkras – i dag och för framtiden.
Såväl medarbetarna som patienterna är mer nöjda hos privata utförare. De årliga granskningarna Vårdföretagarna gör av regiondrivna vårdcentraler visar med undantag av pandemiåren på underskott. Det är ett tecken på att verksamheterna är underfinansierade och heller inte ges likvärdiga förutsättningar. Icke-regionalt drivna verksamheter saknar möjlighet att gå med underskott. För att göra verklighet av ambitionerna om en stark primärvård måste ord kompletteras av handling som kommer verksamheterna, oavsett driftsform, till del.
I utvecklandet av den nära vården måste fokus läggas på kvalitet och tillgänglighet för patienterna och en hållbar arbetsmiljö för medarbetarna. Att människor faktiskt får hjälp med det de behöver är grunden i ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. Det är inte gratis, men det har en ovärderlig effekt i form av en bättre hälsa för fler och en vård där fler vill arbeta.
Visionerna om den goda nära vården kan nås. Men för det krävs:
• Att finansieringen av primärvården är hållbar. Staten och regionerna måste satsa ordentliga resurser som på likvärdiga villkor kommer verksamheterna till del, oavsett vilken regi de drivs i. Vårdvalet bör också ges en mer nationellt enhetlig utformning: verksamhet i flera regioner behöver underlättas och problemen med utomlänstaxor behöver elimineras.
• Att kompetensförsörjningen prioriteras. Redan i dag gör många ST-läkare i allmänmedicin sin utbildningstjänstgöring hos privata vårdgivare – med stärkta förutsättningar kan de bli ännu fler. Medarbetarna måste också ges ökad frihet att forma och driva verksamheterna.
• Att möjligheterna att bedriva vård i glesbygd säkras. Vårdmomsens samarbetsbegränsande effekter måste elimineras. Dessa påverkar hela landet och i synnerhet vårdverksamheter i glesbygd.
Karin Elinder, näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna
https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/primarvardens-ersattning-maste-vaxa-med-uppdraget/