Skattebetalarna måste kunna lita på välfärden

Totalt har fler än 62 000 svenskar väntat olagligt länge på en operation. Ytterligare 135 000 har tvingats vänta för länge på ett första möte med en specialist.

Därför är det kanske inte så konstigt att två av tre svenskar är oroliga för att de eller deras anhöriga inte ska få vård i tid, när de behöver det.

Men egentligen är det en helt häpnadsväckande siffra. Är detta välfärdslandet Sverige? Där två av tre är oroliga för att vården inte ska leverera? Samtidigt betalar vi, beroende på var vi bor i landet, mellan knappt elva och drygt tolv kronor per intjänad hundralapp till regionerna.

Som skattebetalare skulle man kunna förvänta sig att vården levererar i tid.

Detsamma gäller för omsorgen. Äldreomsorg är kommunal kärnverksamhet. Som skattebetalare måste vi kunna lita på att kommunerna levererar. Samtidigt indikerar Vårdföretagarnas prognos att det behövs 28 000 fler platser på äldreboenden till år 2032. Ungefär 460 nya boenden måste byggas. Vi är idag inte ens i närheten av den byggtakten. En lång rad kommuner saknar också tillräckligt med platser på LSS-boenden.

Runtom i landet vittnar anhöriga om vilka resurser det krävs för att säkerställa att deras familjemedlemmar får det stöd de har rätt till. Man måste vara stark för att få rätt stöd. Det gäller såväl LSS-insatser som avlösarservice och personlig assistans som en tid för tonåringen på BUP eller ett biståndsbeslut för hemtjänst eller särskilt boende för den äldre släktingen.

Det pressade ekonomiska läget i kommuner och regioner är naturligtvis en orsak. Men med begränsade resurser kommer ibland kortsiktighet. Att köställa patienter kan ge kortsiktiga besparingar, men långsiktigt driver det kostnader, både ekonomiskt och mänskligt. Att vänta länge på vård innebär för många människor en åtminstone delvis nedsatt arbetskapacitet, ibland också sjukskrivning. Det tar energi, psykiskt och fysiskt. Därutöver kan uppskjuten vård i sig leda till ytterligare vårdbehov. Att gå länge med en dålig höft ger snedbelastning och dessutom sämre möjligheter till regelbunden motion. En gråstarrsoperation som skjuts på framtiden kan kräva ett mer komplicerat ingrepp, än om den görs omgående. Anhöriga som måste ta hand om äldre eller sjuka familjemedlemmar påverkas i flera led.

Långsiktigt riskerar den bristande tillgängligheten till omsorg och vård urholka tilliten till vår gemensamma välfärd. Vi har i Sverige en överenskommelse, ett samhällskontrakt om man så vill, där vi genom det offentligas välfärdsåtagande tecknat en gemensam försäkring. Under vårt yrkesverksamma liv betalar vi alla, efter förmåga, in till försäkringen. Och under perioder, efter behov, får vi omsorg och vård.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: försäkringen håller inte. Alldeles för många väntar alldeles för länge på att få sina vård- och omsorgsbehov tillgodosedda. Det urholkar tilliten.

Från Vårdföretagarnas sida efterlyser vi mod och handlingskraft från politiken. Om du gör samma val, så kommer du få samma resultat. Det behövs ett omtag. Bara så kan vi värna tilliten till vår gemensamfinansierade välfärd.