IVO ska inte motarbeta privata vårdgivare

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska värna vårdens och omsorgens kvalitet och med det följer ett särskilt ansvar. När myndigheten nu söker ny generaldirektör måste tuffa krav ställas så att verksamheten går i rätt riktning. IVO:s arbete måste vara transparent och förutsägbart. Privata vårdföretagare ska inte motarbetas!

Kunskap om statsförvaltning, förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning och erfarenhet av att driva internt förändringsarbete. Det är några av kraven som regeringen ställer på den som vill ta över som generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (ansökningstiden gick ut i går den 24 januari). IVO är den myndighet som ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning för fristående vård- och omsorgsverksamheter.

När regeringen ska tillsätta en ny chef för myndigheten är det inget fel på de kvalifikationer man kräver. Men IVO är inte vilken myndighet som helst. Den är garanten för att patienter och brukare får vård och omsorg av god kvalitet. En lika viktig som ansvarsfylld uppgift, som ställer stora krav på generaldirektörens kvalifikationer.

Senaste åren har IVO förändrats i rätt riktning med avgående Gunilla Hult Backlund vid rodret. Men många utmaningar återstår, och det är viktigt att den tillträdande generaldirektören har den kompetens som krävs för att fortsätta förändringsarbetet. Vi har tyvärr sett en skepticism från IVO:s syn på innovation och nya arbetssätt som ju borde välkomnas och inte tryckas ner. Privata aktörer har i flera fall motarbetats genom myndighetens tolkning av lagar och förarbeten i synen på digitalisering, välfärdsteknologi och nya sätt att organisera verksamheten. Det viktiga måste vara kvaliteten.

IVO:s tillståndshandläggning är och förblir problematisk, trots att förbättringar har skett. Den genomsnittliga handläggningstiden för en nyansökan är enligt IVO sex månader, men många ligger längre än så.

Myndighetens arbete måste vara transparent, förutsägbart och tillståndsansökningar ska ske inom rimlig tid, till skillnad mot vad som ofta är fallet i dag. Det är en grannlaga uppgift och därför är det så viktigt att ställa rätt krav. Följande kvalifikationer tror vi att den nya generaldirektören bör besitta:

• Goda ledaregenskaper. Först och främst måste den tillträdande generaldirektören vara en god ledare. Hen måste vara drivande och öppen för nya idéer. För att fortsätta utveckla verksamheten åt rätt håll under ett hårt yttre tryckt, krävs att hen förmår leda på ett sådant sätt att förändringar får genomslag i hela organisationen.
• Orädd och okonventionell. Den nya generaldirektören måste ha integritet och vara av uppfattningen att jobbet handlar om mer än att bara leverera enligt regeringens regleringsbrev. IVO ska värna om vårdens och omsorgens kvalitet, och med det följer ett särskilt ansvar. Generaldirektören måste förmå och våga återrapportera till socialdepartementet från vårdens och omsorgens dagliga verksamhet och därmed också uppmärksamma regeringen på behovet av insatser.
• Förstå myndighetens ställning. Myndighetschefen måste ha en god förståelse för hur stort avtryck IVO:s beslut – och arbetssätt – får i den praktiska verkligheten. Hen måste också kunna larma till beslutsfattarna om lagstiftningen sätter käppar i hjulen eller försvårar den utveckling som välfärden så väl behöver. Ett avslag från IVO kan få stora konsekvenser för mindre vård- och omsorgsgivare men kan också ställa till det för kommuner som helt plötsligt måste ställa om när till exempel handläggningen har dragit ut på tiden.

Det är inga små krav som vi anser att man bör ställa vid rekryteringen av en ny generaldirektör. Men våra medlemsföretag vet vilken viktig roll IVO har, hur angeläget det är att myndigheten fortsätter att utvecklas åt rätt håll och att detta verkligen kräver rätt person på rätt plats.

Den här debattartikeln är publicerad på Dagens Samhälle 2019-01-25.