Kartläggning av hemtjänstersättningarna i LOV-kommuner
Långsiktigt hållbara villkor samt likvärdiga villkor oavsett regiform är förutsättningar för att valfrihetssystem ska bidra till bästa möjliga kvalitet inom äldreomsorgen. En kartläggning beställd av Vårdföretagarna och genomförd av pwc av hemtjänsten i 22 kommuner, med både privat och offentligt driven hemtjänst, visar att dessa förutsättningar inte gäller i en majoritet av de undersökta kommunerna.
Kartläggningen visar att endast 3 av 22 undersökta kommuner explicit räknar upp ersättningarna enligt Omsorgsprisindex (OPI) som är tänkt att garantera långsiktigt hållbara villkor. OPI är ett kostnadsindex gemensamt framtaget av Vårdföretagarna, SKR och Sobona. Undersökningen visar dessutom att i 15 av 19 kommuner med hemtjänst i egen kommunal regi går verksamheten med underskott under en stor del av åren 2018–2023. Detta är en stark indikation på att villkoren inte är likvärdiga mellan privata utförare och offentliga utförare.
Under perioden 2018-2023 ökade OPI med 14,5 procent medan den genomsnittliga ökningen av ersättningen för hemtjänst i de undersöka kommunerna var 11,7 procent, en skillnad på nästan tre procentenheter. Samtidigt har också kraven på utförarna ökat, vilket också innebär ökade kostnader. Variationen mellan kommunerna var stor. Den högsta ökningen i en enskild kommun låg på 19 procent och den lägsta på 6 procent. Resultaten kan sammanfattas med att:
- 4 kommuner har en utveckling av ersättningen som är högre än OPI
- 12 kommuner har en utveckling av ersättningen som är lägre än OPI
- 6 kommuner har en utveckling av ersättningen i nivå med OPI (mindre än +/- 1 procentenhet från utvecklingen för OPI)
Analysen visar vidare att i 15 av 19 kommuner med hemtjänst i egen regi gick den egna regin med underskott under en stor del av åren 2018–2023. I 13 av kommunerna gick den egna regin med underskott samtliga år. Underskotten är i flera fall betydande. Under 2022 gick exempelvis fem av kommunerna med underskott som uppgick till mellan 13 och 40 procent av budgeten. Ingen av kommunerna kompenserar de privata aktörerna när den kommunala hemtjänsten går med underskott.
Att kommuner sätter nivån på ersättningarna till den privatdrivna äldreomsorgen utifrån faktiska kostnader i egen regi och höjer ersättningen i takt med kostnadsutvecklingen är avgörande förutsättningar för en hållbar privatdriven äldreomsorg av hög kvalitet med goda arbetsförhållanden. När ersättningen i stället bestäms från år till år genom politiska beslut uppstår osäkerhet kring verksamhetens förutsättningar. Sådan ryckighet försämrar möjligheten till planering och långsiktighet, vilket i sin tur ökar risken med investeringar i privatdriven äldreomsorg.
Likvärdiga villkor handlar ytterst om att alla äldre ska kunna få vård och omsorg av högsta möjliga kvalitet, oavsett vilken utförare de har. Det är också nödvändigt för att säkerställa den kvalitetskonkurrens som Lagen om valfrihet är tänkt att åstadkomma – där utförare konkurrerar med kvalitet i stället för låga priser.
Vårdföretagarna har mot denna bakgrund uppmanat regeringen att se över Lagen om valfrihet. Konkurrensneutralitet bör säkerställas i valfrihetssystem. Rätt förutsättningar måste skapas för kvalitetskonkurrens. För att omsorgstagare och patienter ska ges likvärdig vård och omsorg krävs likvärdig behandling av utförare. Detta bör ske genom att:
- Kommuner och regioner åläggs att årligen redovisa vad den egna regin kostar i verksamhet som omfattas av LOV.
- Att ersättningen i ett LOV-system baseras på kostnaderna i verksamhet som bedrivs i kommunens eller regionens egen regi.
- Privatdrivna utförare ges rätt att få ersättningsnivån prövad om de uppfattar att den är oskälig
- Om kommuner och regioner täcker ett underskott i verksamhet i egen regi ska privata aktörer kompenseras i motsvarande grad.
- Principer läggs fast för när och hur en upphandlande kommun eller region kan ändra (sänka) ersättningen liksom ändra uppdraget.
Vår rekommendation till kommunerna är att redan idag tillämpa ovanstående principer i sina valfrihetssystem och att därtill räkna upp ersättningen med OPI för att resurserna till äldreomsorgen inte ska urholkas.