Andel individ- och familjeomsorg i privat regi
HVB
74 procent av hemmen drivs av privata utförare.
LSS-bostäder
21 procent av landets LSS-bostäder drivs av privata utförare.
Daglig verksamhet
24 procent av den dagliga verksamheten i landet drivs av privata utförare.
Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2023-11-21.
Kostnaden för individ- och familjeomsorg
Kommunernas totala kostnad (det egna åtagandet) för funktionsnedsatta, barn och unga samt missbruksvård uppgick 2022 till 118 miljarder kronor. Av detta var drygt 27 miljarder, 23 procent, köp från privata utförare. Den privata andelen har ökat något den senaste 10-årsperioden, från 22 procent till 23 procent. Den totala kostnaden för kommunernas egna åtagande för individ och familjeomsorgen har under samma period legat runt 2,0 procent av BNP.
Färre barn och unga får heldygnsinsats
Antalet barn och unga som placeras utanför det egna hemmet fortsätter att minska. År 2021 fick 26 200 barn och unga någon gång under året en heldygnsinsats, vilket var knappt 1 100 färre än 2020. Minskningen gäller framför allt pojkar över 15 år. Familjehem är fortsatt den vanligaste placeringsformen med 18 700 barn och unga, jämfört med 6 000 i HVB och 2 300 i stödboende.
Pojkar var i majoritet inom samtliga placeringsformer, men skillnaden i andelen placerade pojkar kontra flickor har minskat. Av dem som fick en heldygnsinsats var 54 procent pojkar och 46 procent flickor. Denna utveckling kan förklaras av att färre ensamkommande barn och unga kommer till Sverige, och att många av de som kom i samband med flyktingkrisen 2015 har blivit äldre och därmed inte längre är placerade.
Av de som placerats på HVB är 59 procent pojkar och på stödboende utgör pojkarna 61 procent. Skillnaden i placeringar i familjehem är mindre, där 51 procent är pojkar och 49 procent flickor. Socialstyrelsen 2023. Individ- och familjeomsorg, lägesrapport 2023.
HVB - vad är det?
HVB har förekommit flitigt i den mediala och politiska debatten på senare år. Men ganska få vet vad det egentligen står för. HVB, hem för vård eller boende, är ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för vård och behandling i förening med ett boende. HVB drivs av privata aktörer och kommuner medan staten, genom Statens Institutionsstyrelse, ansvarar för särskilda ungdomshem som skiljer sig från övriga HVB genom att ha speciella befogenheter att ta till tvångsmedel.
Beslutet om placering på ett HVB-hem tas av kommunens socialtjänst och regleras av två lagar: Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om vård av unga, LVU. Boendet på ett HVB-hem är tillfälligt. I allmänhet rör sig placeringarna om mellan ett halvt och ett år.
För att en privat aktör ska få driva HVB krävs ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommuner behöver inte motsvarande tillstånd för att bedriva verksamhet. IVO
På senare år har allt färre barn och unga fått placering på HVB. Vårdföretagarna har inte kunnat få fram någon enskild, säker, förklaring till den utvecklingen.
77 500 personer har insats enligt LSS
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Lagen trädde i kraft 1994 och har sedan dess lett till betydande förbättringar för många. Inom ramen för LSS finns tio insatser, exempelvis familjehem, daglig verksamhet och olika typer av LSS-bostäder. Andra vanliga insatser inom ramen för LSS är korttidsvistelse och avlösarservice. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Den 1 oktober 2022 hade 77 500 personer minst en verkställd och kommunalt beslutad insats enligt LSS. Antalet personer som har fått insatser har ökat med 20 700 sedan år 2007. Fler män än kvinnor får insatser, framför allt i de yngre åldersgrupperna. De vanligaste LSS-insatserna är daglig verksamhet och boende för vuxna. Socialstyrelsen 2023. Individ- och familjeomsorg, lägesrapport 2023.
Bristen på bostäder med särskild service enligt LSS och SoL ökar igen, efter att ha minskat under ett antal år. Antalet kommuner som uppgav att det inte fanns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade åren 2014–2018, med en topp på 169 kommuner med underskott. Åren 2019–2021 minskade underskottet, ner till 124 kommuner. I 2022 och 2023 års enkäter har antalet kommuner som uppger underskott återigen ökat, till 152 respektive 141 kommuner. Bostadsmarknadsenkäten 2014–2023, Boverket
Kvalitet
Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna på de flesta kvalitetsindikatorer inom verksamheterna bostäder med särskild service och daglig verksamhet. För bostäder med särskild service har de privata bättre resultat på 22 av 25 indikatorer. För daglig verksamhet är motsvarande siffra 19 av 23.
Syftet med Socialstyrelsens jämförelser är att stimulera till kunskaps- och verksamhetsutveckling. I den senaste undersökningen fick ca 7 400 verksamheter möjlighet att svara. Resultaten från några av indikatorerna redovisar vi nedan.
Daglig verksamhet
Privata utförare har i större utsträckning rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp. 81 procent av de privata utförarna uppger att de har rutiner för detta men bara 57 procent av de kommunala verksamheterna. Samma sak gäller rutiner för att förebygga missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel, 67 respektive 45 procent.
av de privata utförarna uppger att de har rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp.
av de kommunala utförarna uppger att de har rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp.
Boende med särskilt stöd
Privata utförare är bättre på att använda de boendes uppfattning för att utveckla verksamheten. 76 procent av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten. Motsvarande siffra för offentligt drivna enheter är 66 procent. Liksom i kategorin boenden är det också vanligare med rutiner för att förebygga våld eller övergrepp hos privata utförare, där 86 procent har rutiner mot 62 procent hos kommunala enheter.
av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten.
av de kommunala enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten.
Brukarundersökningar
SKR genomför sedan några år tillbaka brukarundersökning på nationell nivå där barn i familjehem, HVB och stödboende får svara på frågor. I undersökningen 2022 deltog sammanlagt 795 barn som är placerade i familjehem fördelade på 82 kommuner runt om i landet. De flesta ungdomarna, 91 procent, svarar positivt på frågan om de trivs i sitt boende. Ungdomar i familjehem svarade mest positivt. SKR 2023. Brukarundersökningen till placerade barn och unga. Källa: SKR 2023. Brukarundersökningen till placerade barn och unga.
svarar positivt på frågan om de trivs i sitt boende.
Vad tycker de kommunala uppdragsgivarna?
En undersökning från 2018 bland socialchefer i Sveriges kommuner visar att 72 procent av kommunerna använder sig av fristående utförare inom social omsorg.Skop (2018). Rapport till Svenska Vård.
Socialchefer om privata utförare:
anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till privata utförare inom social omsorg.
anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med privata utförare.
tror att de privata utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitetsutvecklingen av svensk socialtjänst.
anser att de privata utförarna kännetecknas av professionalism.
anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda privata utförare.
Socialstyrelsens kvalitetsmätningar