Vilka får assistans?
Cirka 13 200 personer fick assistansersättning från Försäkringskassan under 2022. Denna grupp har i genomsnitt 133 timmar personlig assistans per vecka. Antalet personer som får assistansersättning har minskat ganska kraftigt de senaste 10 åren, från drygt 16 000 år 2014 till drygt 13 000 2022.
Drygt 72 procent av alla som hade personlig assistans år 2022 med beslut från Försäkringskassan har valt en privat utförare. Ytterligare cirka fem procent är egna arbetsgivare för sina assistenter, sex procent har valt brukarkooperativ och 17 procent har valt assistans i kommunal regi. Försäkringskassan
Utöver de som fick assistansersättning från Försäkringskassan fick 4 900 personer personlig assistans betald av kommunerna. Det är personer som Försäkringskassa har bedömt att deras behov av assistans understiger 20 timmar per vecka.
har valt en privat utförare.
Assistanstimmar och assistansberättigade
Den totala kostnaden för assistansersättning som utbetalas av Försäkringskassan uppgick till cirka 28,5 miljarder kronor år 2022. Av denna kostnad stod staten för 24 miljarder medan kommunerna stod för cirka 4,5 miljarder kronor. Av assistansersättningen som utbetalas av Försäkringskassan så står kommunerna för de första 20 timmarna. Försäkringskassan
Den totala kostnaden för assistansersättningen som betalas ut av Försäkringskassan har legat relativt konstant den senaste 10-årsperioden. Orsaken är att trots ökade kostnader per timme är det betydligt färre som fick assistansersättning i slutet av perioden.
Antalet assistansanordnare har sedan 2013 varit relativt jämnt, dock med en minskning de senaste åren. En betydande majoritet av alla assistansanordnare är privata utförare.
Genomsnittligt antal timmar per brukare och totalt antal timmar med personlig assistansersättning
Det genomsnittliga antalet assistanstimmar bland brukarna har ökat successivt under perioden 2013-2022. Förklaringen är att de allt färre brukare som får statlig assistansersättning i genomsnitt har större behov då ”nålsögat” för att få ersättning har minskat.
Trots att det genomsnittliga antalet assistanstimmar per brukare ökat under perioden 2013-2022 har det totala antalet assistanstimmar minskat med 9 miljoner timmar, motsvarande 9 procent. Orsaken är den kraftiga minskningen av antalet brukare under samma period.
Assistansersättning
Personlig assistans finansieras genom en schablonersättning per timme, assistansersättningen. Denna kan antingen betalas ut av Försäkringskassan eller av assistansanvändarens hemkommun. Vem som betalar avgörs av om assistansanvändaren har rätt till mer eller mindre än 20 timmars assistans per vecka för så kallade grundläggande behov. Nivån på den ersättningen beslutas av Sveriges riksdag. Kostnaden för assistansersättningen har sedan 2014 legat jämnt.
Låg uppräkning av assistansersättningen
Ersättningen per timme i den personliga assistansen har haft en mycket svag utveckling den senaste 10-årsperioden. I förhållande till Omsorgsprisindexet (OPI), som är det index som SKR, Vårdföretagarna och Sobona gemensamt tagit fram för att räkna upp ersättningar i omsorgen, har ersättningen i den personliga assistansen bara ökat med 60 procent.
Den genomsnittliga årliga ökningen av ersättning per timme i den personliga assistansen har under perioden 2014-2023 varit 1,7 procent. Motsvarande för OPI var 2,6 procent. Fortsätter denna svaga utveckling av ersättningen till den personliga assistansen kommer personlig assistans på längre sikt inte att kunna bedrivas av privata utförare.
Fortsätter denna svaga utveckling av ersättningen till den personliga assistansen kommer personlig assistans inte att kunna bedrivas av privata utförare.
Rätten att leva sitt liv som andra
Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Målet med personlig assistans är att den enskilde ska kunna leva ett liv som andra. Lagen trädde i kraft 1994 och har sedan dess lett till betydande förbättringar för många. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Kvalitet
De få publicerade brukarundersökningar som finns på området visar att personer med funktionsvariation över lag är mycket nöjda med sin assistans. Det gäller såväl på kommunnivå som på en övergripande nationell nivå. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nationella kvalitetsmätning visar att drygt 80 procent av de assistansberättigade känner stark tilltro och visar en hög nöjdhet med sin assistansanordnare.SKR
är nöjda med sin assistans.
Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. Som ett led i att offentliggöra det kvalitetsarbete som bedrivs hos Vårdföretagarnas medlemsföretag inom personlig assistans, har företagen möjlighet att kvalitetsdeklarera enligt Vårdföretagarnas standard.
Starkt stöd för valfrihet
Det finns ett starkt och grundmurat stöd bland svenskarna för rätten att välja sin assistansutförare. Så har det varit under lång tid. 79 procent anser att det är rätt att man ska få välja vem som ska utföra den personliga assistansen.
I diagrammet nedan kan du följa hur stödet för valfriheten utvecklats på senare år. Svenskt Näringslivs Basundersökning
anser att man ska få välja vem som ska utföra den personliga assistansen