Vårdfakta 2022 Medarbetarna
Här kan du läsa om de som arbetar inom den privat drivna vården och omsorgen.
Under 2018 sysselsatte de privata vård- och omsorgsgivarna 184 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster.32
Personalbehoven i hela välfärden är mycket stora. Om inga förändringar görs i sättet att arbeta så leder den åldrande befolkningen till att antalet anställda behöver öka med 132 000 personer fram till år 2029.35 Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknas antalet anställda inom vård och omsorg i kommunerna behöva öka med omkring 6 300 personer årligen fram till år 2029.
Antalet anställda behöver öka till följd av växande behov hos en åldrande befolkning samtidigt som pensions- avgångarna bland dagens medarbetare är stora.
VÅRDMOMSEN
Den 1 juli 2019 började Skatteverket tillämpa den nya vårdmomsen som fördyrar inhyrning av vårdpersonal, konsulttjänster och underleverantörslösningar i privat driven vård och omsorg. Knappt hälften av Vårdföretagarnas medlemsföretag i sjukvården klarar inte sin grund- bemanning utan egenföretagare och/eller inhyrning.
För 6 av 10 är inhyrd personal en förutsättning för att få tillgång till den kompetens som behövs.36
Många vård- och omsorgsföretag har på grund av vård- momsen behövt förändra sin verksamhet på ett sätt som påverkar patienter och brukare.37
7 av 10
som studerar till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare – privat eller offentlig.38
Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär.
Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.
80 procent av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bättre hos privata arbetsgivare.
6 av 10
blivande barnmorskor bedömer att de skulle ha bäst möjligheter att påverka sin arbetssituation och få gehör för sina idéer hos en privat vårdgivare.
Motsvarande siffra för den regiondrivna vården är:
1 av 10
Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Likaså …
Vård- och omsorgssektorn kan ofta erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Andelen utrikesfödda är högre inom vård- och omsorgssektorn än inom andra branscher, framför allt när det gäller utomeuropeiskt födda. Till exempel har nästan var tredje vårdbiträde och undersköterska som arbetar inom äldreomsorgen utländsk bakgrund.41
Inom privat driven vård är andelen utomeuropeiskt födda drygt 20 procent, vilket kan jämföras med 12,5 procent i offentlig vård. På övriga arbetsmarknaden är andelen utomeuropeiskt födda 9 procent.42
En förklaring till en högre andel utomeuropeiskt födda personer i privat vård är att många som är födda i länder utanför Europa driver egna vårdföretag – ibland med språk- eller kulturnisch. Inom vården är 11,9 procent av de operativa företags- ledarna födda utanför Europa. Chefer med utländsk bakgrund tenderar att i mycket högre grad själva anställa människor med utländsk bakgrund
(37 procent), i jämförelse med chefer med svensk bakgrund (27 procent) i vård- och omsorgsföretag.43
Medarbetare i privat regi är ofta mer nöjda med sin lön än sina offentligt anställda kollegor.44
För sjuksköterskor skiljer sig lönen markant mellan de som arbetar i privat sektor och de som är anställda i det offentliga. En jämförelse av snittlöner visar att grundutbildade sjuksköterskor som arbetar i privat regi i snitt tjänar 3 800 kronor mer i månaden än i den offentligt drivna vården och omsorgen.45
Undersköterskor som arbetar i offentlig sektor har en grundlön på i genomsnitt 700 kronor mer per månad än undersköterskor i privat sektor. En förklaring till detta är att det är större lönespridning i privat sektor jämfört med offentlig sektor, då medarbetarna oftare är yngre inom privat sektor.
Vårdbiträden som arbetar i privat regi har en grundlön på i genomsnitt 200 kronor mer än vårdbiträden i offentlig sektor.46
VISSTIDSANSTÄLLDA
Andelen visstidsanställda inom sjukvård i offentlig sektor uppgår till 11 procent. Motsvarande andel i Vårdföretagarnas medlemsföretag är 14 procent.
Inom individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg är andelen visstidsanställda i offentlig sektor 25 procent. Motsvarande siffra i Vårdföretagarnas medlemsföretag är aningen lägre, 24 procent.
DELTIDSANSTÄLLDA
Inom sjukvården är 32 procent av medarbetarna i offentlig sektor deltidsanställda. Motsvarande siffra för medarbetare i Vårdföretagarnas medlemsföretag är 39 procent. De allra flesta uppger att de är frivilligt deltidsanställda, medan en liten andel uppger att de är ofrivilligt undersysselsatta. SCB:s statistiska underlag medger här ingen jämförelse mellan offentlig och privat sektor.
Inom individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg är andelen deltidsanställda i offentlig sektor 46 procent. Motsvarande siffra för Vårdföretagarnas medlemsföretag är 48 procent. Liksom anställda inom sjukvård uppger de allra flesta att de är frivilligt deltidsanställda. Knappt 1 av 5 deltidsanställda, med marginell skillnad mellan offentlig och privat sektor, uppger att de är ofrivilligt undersysselsatta.47
Medarbetarna hos privata vårdföretag har något oftare eftergymnasial utbildning än offentligt anställda, medan förhållandet är omvänt inom omsorgen. Men skillnaderna är små: 2018 hade 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, jämfört med 30 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården hade 75 procent av de privat anställda eftergymnasial utbildning, jämfört med 72 procent av de offentligt anställda.48
Totalt sett tillhör vård- och omsorgsanställda de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Sjukfallrisken är lägre hos de små företagen.49
Pandemin har påverkat sjukfrånvaron inom vården och omsorgen där risken varit högre att utsättas för smitta på arbetet jämfört med andra yrkesgrupper. Till exempel har undersköterskor inom hemtjänst och äldreomsorg under pandemin haft 36 procents överrisk för sjukskrivning.50
Andel sjukskrivna (mellan 15 och 89 dagar) av totalt antal anställda:51
När medarbetare i vård och omsorg får betygsätta sin arbetsgivare och arbetsmiljö skattas arbetsplatser i privat regi generellt högre. De högre betygen syns bland annat vid en övergripande bedömning, om de ser fram emot att gå till jobbet, behandlas rättvist av sin närmsta chef och känner tilltro till den högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten.
Inom vård- och omsorg uppger en större andel att de utsätts för hot och/eller våld i sitt arbete än på övriga arbetsmarknaden. En viktig uppgift för såväl offentliga som privata arbetsgivare i vård och omsorg är att öka medarbetarnas trygghet.52
Nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning?
Ser fram emot att gå till arbetet
Arbetet är meningsfullt
Nöjd med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras?
Närmsta chef behandlar dig och dina kollegor på ett rättvist sätt (ansvar, lön, uppskattning etc)
Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är …
Du upplever att kund/brukare är prioriterad på din arbetsplats
Utsätts du för hot och/eller våld i ditt arbete?
33. Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Köp av verksamhet 2019: Kommuner och regioner 2006-2018. Tandvård är inte medräknad.
34. SOU 2020:1 (2020). Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor.
35. Sveriges Kommuner och Regioner (2020) Möt välfärdens kompetensutmaning – rekryteringsrapport 2020
36. Vårdföretagarna (2019). Vårdmoms – konsekvensanalys och lagförslag som kan undanröja problemet.
37. Vårdföretagarna (2020). Vårdmomsens effekter för patienter, brukare och verksamheter.
38. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
39. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
40. Novus (2017). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter.
41. Sveriges Kommuner och Regioner (2020) Möt välfärdens kompetensutmaning – rekryteringsrapport 2020
42. Vårdföretagarna (2018). Privat vård och omsorg – en integrationsmotor i vår tid.
43. Vårdföretagarna (2018). Privat vård och omsorg – en integrationsmotor i vår tid.
44. Jobbhälsoindex (2021). De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
45. Jobbhälsoindex (2021). De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.
46. SCB (2022), Lönestrukturstatistik avseende 2021.
47. SCB (2020). AKU, data avser 2019.
48. SCB (2020). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2018.
49. Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsterna, korta analyser 2018:3.
50. Försäkringskassan (2022). Så påverkade pandemin sjukförsäkringen: slutrapport.
51. SCB (2022). Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Avser data från 2020.
52. Jobbhälsoindex (2021). De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn.